Det här är berättelsen om motorbanan som byggdes "mitt i skogen" på bara några månader. En bana som blev känd över hela motor-Europa. En bana som lockade världseliten och tiotusentals människor.
Något liknande skulle nog inte vara omöjligt idag.
Men när spaden sattes i jorden någon gång 1972 och när Ove Bromarks maskiner började schakta 1973 så inleddes en makalös tid. En tid som antagligen aldrig kommer att komma tillbaka.
– Det började med jordbana där ute, men så kom funderingarna kring en rallycrossbana. Vi åkte till Arvika och tittade på deras bana och så började jobbet... Vi hade killar med åkerier och maskiner och så allt frivilligt arbete, säger Torbjörn Karlsson, ordförande i Films MK på den tiden.
En som också var med från början var Sune Sandqvist, sekreterare i klubben på 1970-talet. Han berättar hur det gick till när Bergbybanan blev verklighet. Hur kontakter togs, hur Hasse Holmberg (familjen ägde/äger marken i Bergby) och hans pappa Yngve gav klartecken: Det är bara att köra igång med bygget.
På våren/sommaren 1973 var allt klart, eller åtminstone så färdigställt att det gick att arrangera tävlingar. Premiären var den 25 juni 1973 och förarna var lyriska. Åke "Bryggarn" Andersson sade att det var "landets bästa rallycrossbana."
Det kom 2 000 åskådare till premiären, många lockade av nyhetens behag men också av det faktum att Films MK hade lyckats få dit många heta rallycrossnamn.
Några månader senare, mitt i oktober, kom det 3 862 åskådare för att se "Bryggarn" vinna. Han hade nobbat en EM-tävling för att få köra på Bergbybanan. Men nu kom också kritik mot banan. UNT:s Bengt Bylund skrev: Ska Film behålla greppet om motorpubliken måste man snarast bygga läktare och även ändra något av banans sträckning eftersom åskådarna skymmer varann.
Films MK tog åt sig av kritiken – och förändringarna kom också.
Men det här var bara början. Det skulle bli större, oerhört mycket större. Större än vad Films Motorklubb någonsin hade kunnat föreställa sig.
– Jag trodde absolut inte att det skulle bli så stort, säger Torbjörn Karlsson, 47 år senare.
Egentligen hette klubben Films SKM på den här tiden, men i december 1973 kom skilsmässan, som var lycklig och nog också nödvändig.
Styrelsen för den "nya" klubben såg ut så här: Torbjörn Karlsson (ordförande), Rolf Samuelsson (vice ordförande), Sune Sandqvist (sekreterare), Göran Palmqvist (kassör) samt ledamöterna Urban Andersson och Ove Bromark.
Rallycrossen hade blivit stekhet i Sverige. Bergbybanan byggdes under en tid när publiken kom i mängder till alla banor, som på Barkarby utanför Stockholm på våren 1974. Där trängdes mellan 15 000 och 20 000 åskådare, men många av dem var rejält besvikna efteråt.
Det dammade kopiöst på Barkarbyfältet. Det gick knappt att se bilarna. Efter vattningen blev tävlingen ointressant, det gick inte att åka om. Det blev nästan ett fiasko.
Men på Bergbybanan fortsatte framgångssagan och i maj 1974 kom det 6 500 åskådare till en tävling – rekord igen.
På hösten 1974 var det dags för det första "Kungmötet" i Vendel.
Banan hade byggts om, publiken hade bättre sikt och intresset för rallycross var enormt. Den 29 september såg 10 500 åskådare (rekord – igen!) när norrmannen Per Engseth blev "Kung av Bergby."
Det tycktes inte finnas några gränser för Films MK. Bergbybanan hvar nu vida känd.
– Det var en rolig tid, säger Sune Sandqvist. Folk ställde upp och jobbade, det var väl 300 personer där ute på helgerna.
Även om det fanns gott om parkeringsplatser på fälten kring banan, så ansåg nog många att publiktaket var nått. Den gamla E4:an mellan Uppsala och Läby var "övertrafikerad" även utan Bergbybanan. Polisen uppmanade folk att köra 290:an till Österbybruk och sedan 292:an till Örbyhus och Vendel.
– Det var så mycket folk att det inte gick att komma därifrån, säger Torbjörn Karlsson.
Publikrekorden avlöste varann. I början av september 1975 var det dags för ännu ett "kungamöte" – med affischnamnet Björn Waldegård som segrare – och nu kom det "närmare" 13 000, eller 12 500 som också angavs.
Det började talas om en EM-deltävling på Bergbybanan...
Något EM blev det inte 1976, men väl "Viking Line Cup." UNT:s motorreporter Bengt Bylund skrev att "publikrekordet (från 1975) kommer att ryka all världens väg..." Startfältet var nämligen helt i klass med en EM-tävling.
Men något rekord blev det inte. "Bara" 12 000 personer kom och anledningen ansågs vara vädret, som var för varmt.
En månad senare – under juni 1976 – kom så beskedet: Films MK har fått en av EM-deltävlingarna.
Det var nu som haussen kom. Höjdpunkten på Bergbybanan nåddes den 7 augusti 1977 när Andreas Bentza, Anders Kulläng, "Bryggarn" Andersson, Herbert Grünsteidl, Lasse Nyström och många fler stjärnor gjorde upp om EM-poäng inför 14 000 åskådare. Publikrekord.
Rubriken i UNT: Fartfest inför 14 000 – och Lasse gladde mest.
Men det fanns tecken på att intresset var på väg nedåt.
Lasse Nyström klagade och tyckte att rallycrossen blivit för dyr. Inför EM-deltävlingen 1977 hade han lagt 50 000 kronor på en ny motor i Porschen. Att jämföras med segerchecken på 8 000 kronor på Bergbybanan.
Folkfesterna fortsatte, men till finalen i Nordiska Mästerskapet i maj 1978 kom det bara 7 500 och man kunde läsa i UNT att "publiken svek i viss mån." Torbjörn Karlsson berättade i en artikel att tävlingen gick ihop, men inte mer.
Till EM-deltävlingen 1979 kom det bara 7 000, och lite symptomatiskt var det för helt andra saker än publiksiffror och EM-poäng som den här tävlingen går till historien. Många minns säkert kraschen. Göran Lundgrens Porsche åkte av och ut bland publiken. Flera personer skadades.
Tävlingen avbröts i en timme innan den återupptogs och Olle Arnesson vann den stora klassen.
Nu var glansdagarna över. Olyckan hade egentligen inte med saken att göra – publiken verkade helt enkelt mätt. När SM-tävlingarna avgjordes på sommaren 1980 kom det bara 2 000 till Bergbybanan.
Men det är för framgångarna, publikfesterna och de fina tävlingarna som man minns Bergbybanan. Den finns fortfarande kvar, men nu är det folkrace som gäller – och oerhört långt från de 14 000 från glansdagarna på 1970-talet.
Till sist: Sven "Smokey" Åsberg var initiativtagaren till Scandinavian Raceway på Anderstorp, där det kördes formel 1-tävlingar mellan 1973 och 1978. Banan byggdes på en mosse.
I backspegeln: Håkan Lundh har jobbat som sportreporter på Upsala Nya Tidning sedan 1978 och gräver gärna i UNT:s arkiv. Sedan 2014 har det publicerats över 150 ”backspeglar” på UNT:s sportsidor. Läs fler delar på unt.se/sport!