Det är med ett leende och skratt som Dajana Butulija lovar SM-guld med Sallén Basket i vår, men bakom skrattet och leendet menar hon ändå precis det hon har sagt. Och det är faktiskt inte ett dugg konstigt. Efter sju raka mästerskapstitlar hemma i Serbien lämnade 28-åriga Dajana Butulija hemlandet för spel i den svenska basketligan och Northland. Efter att ha slagit ut just Sallén efter en dramatisk semifinalserie som gick till fem matcher blev hon till slut mästare för åttonde raka säsongen.
SM-guldet var Luleålagets första, och nu vill hon göra om bedriften med Sallén.
– Jag tror absolut att vi kan vinna allt. Vi har många duktiga spelare, framförallt stora spelare. Möjligen behöver vi förstärka med någon erfaren pointguard.
Är det inte lätt att tappa motivationen efter åtta raka titlar?
– Jag är alltid motiverad. Speciellt när det kommer till semifinaler och finaler. Dessutom kan jag inte förstöra den här fina sviten, det har jag även sagt till spelarna i laget.
Sejouren i Northland blev bara ettårig, men det räckte för att Dajana Butulija skulle få smak på Sverige. Men i stället för att spela inför närmare 2 000 personer i Luleå Energi Arena handlar det nu om drygt 200 personer i snitt i SEB USIF Arena. Men de klena publiksiffrorna är ingenting som den serbiska landslagsstjärnan hänger upp sig på.
– Vissa matcher tycker jag faktiskt att det är bra att publiken stannar hemma, det är bättre att spara energin till senare. Jag är säker på att publiken kommer när matcherna börjar gälla mera, fortsätter Butulija som själv har svårt att motivera sig mot sämre lag.
– Ibland somnar jag nästan när vi möter sämre lag. Jag säger till mig själv miljontals gånger, men jag har oerhört svårt att vara riktigt fokuserad. Dessa matcher är faktiskt tuffare än de riktigt tuffa matcherna för mig.
Trots publiksuccén och guldet med Northland saknar inte Dajana Butulija livet i norr, i stället har hon hittat sin plats i Uppsala.
– Jag gillar verkligen Uppsala. Det är närmare Stockholm och betydligt enklare för familj och vänner att komma hit. I Uppsala finns mer att göra än där uppe i norr.
Det låter som att du verkligen trivs?
– Jag njuter verkligen av tillvaron här i Uppsala. Det är något med Sverige som jag gillar väldigt mycket, förutom att det är väldigt rent och snyggt överallt. Allting är väldigt bra organiserat.
Är det inte så i Serbien?
– Verkligen inte. Det är mycket som skiljer mellan Sverige och Serbien, inte minst temperamentet. Svenskar är lite väl tysta ibland, fortsätter Butulija som också har märkt en annan stor skillnad mellan länderna.
– Ni svenskar verkar inte tro på gud. I Serbien är vi väldigt troende, gud betyder väldigt mycket för mig.
När det inte handlar om basket i Dajana Butulijas liv så handlar det ändå om sport, och det gäller också tiden efter karriären.
– Om det blir som coach, ledare eller idrottslärare vet jag inte, men jag vill fortsätta inom sporten. Jag vill dock inte tänka för långt fram. Jag har vissa idéer om vad jag vill göra, men inga direkta planer. Om man har för stora planer blir man lämnad av gud. Jag vet jag inte varför jag säger till dig, ni svenskar tror ju inte på gud, skrattar Butulija som också har en annan dröm.
– Jag älskar att skriva om sport, och brukar skriva en hel del artiklar om basket, så jag planerar att läsa journalistik efter det här. Vi kanske blir kollegor i framtiden.