– Det var inte den gymnasieskola jag gick på, men jag har varit där ganska mycket. Man hade olika kamper mellan skolorna, precis som man har i Uppsala. Rosta Gärde ligger precis utanför skolan och där har jag spelat Örebrocupen hur många gånger som helst. Jag har tävlat mot Risbergska i diverse årliga kamper. Jag hade många kompisar som gick där.
Olle Gabrielsson kom till Uppsala 2006 för att spela bandy i Sirius. Det blev tre säsonger som aktiv. Sedan har han ett dussintal säsonger som tränare i olika omgångar. Efter avslutad bandykarriär blev han kvar i Uppsala. Han jobbar som idrottslärare och tränar ungdomar på bandygymnasiet.
– En skolskjutning blir extra påtaglig eftersom jag är lärare. Jättespeciellt. Först såg man att det hade varit en skjutning, sedan att det var Örebro och att det var många skadade. Det var jättehemskt. Jag följde rapporteringen under dagen och kvällen igår och nu på morgonen. Man vill inte tro att det är sant, säger Gabrielsson.
Han har inga bekanta som studerar på Campus Risbergska numera.
– Jag pratade med mina föräldrar och frågade hur de mådde och om de hade någon relation med någon på skolan, men det var inte någon som de kände till. Ingen som var nära våran familj på det sättet, säger Olle Gabrielsson.
Vilka känslor hade dina föräldrar?
– Att det var otäckt. Jag förstår dem, att det blir ännu närmare när man bor i Örebro, säger Gabrielsson, som trots alla år i Uppsala har kvar sitt hjärta i födelsestaden. Ränderna går aldrig ur.
– Jag är där flera gånger om år för att hälsa på mamma och pappa.
På onsdagsmorgonen hade Gabrielsson lektioner som vanligt, mestadels i idrottshallar.
– Jag startade med bandygymnasiet tidigt i morse, men man har reflekterat. Det är den största skolskjutningen som hänt i Sverige och det är väl det största massmordet, och det är klart, man blir lite orolig över var vi är på väg. Hur kan det hända? Hur kan man inte fånga upp sådana här saker tidigare? Det är lite sådana reflektioner man gör när man är både mentor och undervisar. Hur kan man upptäcka människor som mår dåligt, frågar sig den förre Siriustränaren.
Hur märktes skjutningen på skolan?
– Det har funnits ett stödteam som både elever och lärare har kunnat prata med om de haft behov. Jag har inte varit på skolorna på det sättet, utan i mina hallar.