Det var åtskilliga år sedan som jag skrev att Sirius var det drivande laget mot VSK. Det kanske aldrig har hänt. Men så såg det ut på den spegelblanka och perfekta isen på Studenternas.
Jag är inte förvånad över att Sirius presterar i en kvartsfinal. Redan i höstas, efter den de första cupmatcherna, skrev jag att Sirius hade "något på gång" och att jag såg ett blivande semifinallag. Nu kanske det inte blir någon semifinal, men Sirius har redan nu visat att man har tillräckliga kvaliteter för att blanda sig i den yppersta toppen.
Jag har hyllat nye tränaren Jesper Larsson tidigare och kommer att göra det igen. Men samtidigt tycker jag att det är synd att Andreas Eskhult lämnade laget även om jag har full förståelse för hans beslut. Har man inte samma sätt att "tänka bandy" blir det ohållbart.
Men det är ingen tvekan om att Jesper Larsson har gjort ett bra arbete.
Det är ett helt gäng Siriusspelare som har utvecklats markant den här säsongen. Några exempel: jag har aldrig sett Oscar Qvist så bra. Och Ted Haraldsson. Samtidigt har spelare som Alexander Härndahl höjt sig ytterligare – från en tidigare hög nivå. Jag har imponerats av Simon Blomqvist och så Stefan Kröller förstås.
Albin Thomsens skridskoåkning är värt ett eget kapitel. Han är som en hockeyspelare när han går runt på kanten och bryter in framför kassen. Det krävs mod för att göra något sådant. Undrar hur många blåmärken Thomsen har efter en match?
Nästa match i Västerås på torsdag.