Ifall du inte tycker om smuts under naglarna kanske detta inte är loppet för dig. Något som tydliggörs vid detta hinder.
Efter tre års väntan kunde hinderbaneloppet Gropen Extreme till slut göra comeback. Under lördagen samlades gamla som unga deltagare vid Sunnerstagropen för att ta sig an hinderbanan. Den som trodde att detta skulle vara ett ordinärt löplopp fick snabbt tänka om.
Innan du går i mål ska du ha tagit dig igenom över 40 hinder där du bland annat behöver åla genom lera, klättra över väggar, simma över Fyrisån med mycket mera. Vid en av kullarna fanns det även levande hinder i form av barn med vattenpistoler och ungdomar som fysiskt hindrade de tävlande från att ta sig förbi.
Trots den ansträngning som krävs för loppet var det i stort sett bara glada miner på deltagarna. Tävlingsledaren Erika Tedeholm har arrangerat hinderlöpartävlingen i flera år, och hon var nöjd med såväl arrangemanget och engagemanget.
– Jag tycker det har flutit på bra, det märks knappt att vi inte kunnat ha loppet på tre år. När jag kom hit halv sex i morse var jag lite orolig eftersom det var sånt ösregn, men till slut sprack det upp och blev rätt behagligt.
Rutschkanan är en favorit bland deltagarna. Eftersom den såpas och vattnas regelbundet får man en rejäl fart.
Vid klockan 12 startade även det så kallade "super-heatet" där de allra bästa deltagarna mätte sig mot varandra. Vinnarna av heatet, vilka utsågs till Årets Superman respektive Årets Superkvinna, blev 46-åriga Cladam Englund från Kungsör och 28-åriga Stephanie Magnenat från Stockholm. Trots att båda vinnarna hade varit i gropen och sprungit förut, var det här första gången de var med i Gropen Extreme och tävlade med hinder.
Stephanie Magnenat och Cladam Englund sprang superheatet på bäst tid inom herr- respektive dam-klassen och fick därmed utmärkelsen Årets Superman och Årets Superkvinna.
– Jag gillade alla "klättra och hänga"-hinder, men backarna sög verkligen musten ur en. Tror nästan inte jag löpt så mycket backar i hela mitt liv sammanlagt, säger Cladam skrattande.
Stephanie däremot, som vardagligen löptränar i Stockholm delade inte samma åsikt.
– Jag gillar ju backar så jag tyckte det var superroligt. Favorithindret var den där man kröp genom lera och vatten. Det kanske är en opopulär åsikt men jag körde igenom den med ett leende på läpparna!
Cladam säger att han har sprungit många lopp innan men på något sätt kommit tvåa nästan varje gång. Nu när han äntligen fått sin vinst kan han vara klar med tävlandet.
– Jag har länge sagt att jag kör vidare tills jag vinner ett lopp, så nu får vi väl se. Jag kommer fortsätta springa med min son för att vi tycker det är roligt, men man kanske kan nöja sig med tävlandet nu.