Skilda världar i superettan
FOTBOLL. Vissa klubbar har bara heltidsproffs. Andra inga alls.Det råder - minst sagt - skilda världar i superettan.- Vi spelar i olika ligor, det är inget snack om det, säger Limhamn Bunkeflos fotbollsansvarige Johan Andersson.
Att förutsättningarna för superettaklubbarna ter sig helt olika är ett faktum.
- Det har varit tydligt de senaste åren då man nästan rakt av har kunnat göra en superettatabell efter de summor som klubbarna omsätter, säger Väsbys sportchef Jens Andersson.
Formeln att hög omsättning ger hög tabellplacering går även att använda om man räknar på hur många heltidsproffs klubbarna har. Det finns i dag tre klubbar som går mot strömmen och satsar på att ha en trupp bestående bara av heltidsproffs. De klubbarna - Häcken, Landskrona och Örgryte - återfinns även i toppen av superettan.
- Vi gör en satsning mot allsvenskan och då är det enda rimliga att vi har en trupp som bara ägnar sig åt fotboll. Vi måste ha möjligheten att kunna träna två gånger om dagen om vi skulle vilja, säger Kenneth Håkansson, ordförande i Landskrona Bois som i år har en spelarbudget utan sociala avgifter på mellan åtta och nio miljoner kronor.
Häcken satsar runt tio miljoner på sina spelare och klubb¬direktören Dennis Andersson förklarar deras inställning till heltidsproffs så här:
- Det fungerar inte att ha en trupp där ungefär hälften är heltidsproffs och hälften inte är det. Då får ju halva laget som inte kan träna på förmiddagarna träna för sig och resten av laget köra för sig. Det är som att dela upp ett lag i två. Nej, vi har tagit steget fullt ut.
Men det finns uppenbarligen klubbar som klarar sig ganska bra med en trupp bestående av både heltidsproffs och spelare som har arbete eller studier vid sidan om. Årets överraskning Assyriska är ett sådant exempel. De har en spelarbudget på runt fem miljoner och satsar på spetskompetens i form av fem utländska heltidsproffs.
- Vår utgångspunkt är att spelarna ska ha något att göra vid sidan av fotbollen, eftersom vi inte har de resurser som krävs för att ha två träningar om dagen och göra alla till heltidsproffs. Landskrona omsätter kanske det dubbla av vad vi gör, vi skulle aldrig ha råd att göra alla till heltidsproffs ens i allsvenskan. När vi gick upp i allsvenskan omsatte vi runt åtta miljoner, säger Assyriskas klubbchef Aydin Aho.
Mjällby har i dag nio heltidsproffs i klubben, en siffra som ökar stadigt efter varje år. Det ger dem en femteplats i proffsligan, och en fjärdeplats i superettatabellen.
- Hade du frågat mig för ett par år sedan om man behövde så många heltidsproffs så hade jag nog sagt nej, men som det ser ut i dag så är nog svaret ja. Tränarna och spelarna vill träna dagtid så vi strävar nog mer och mer mot en helt professionell klubb även om vi inte har resurserna till det i dag, säger klubbdirektören Göran Bogren.
Och det är just det där med resurserna som ställer till det för en del av superettaklubbarna. Limhamn Bunkeflo, Qviding och
Åtvidaberg hävdar alla att de inte har en enda spelare som man kan kalla för heltidsproffs och anledningen till det är ekonomin.
- Vi har helt enkelt inte pengar till att göra 22 spelare till heltidsproffs. Det hade varit jättebra om vi hade haft det, men det går inte, säger Limhamns fotbollsansvarige Johan Andersson som både ser fördelar och nackdelar med situationen.
- Det är klart att förutsättningarna för våra spelare och till exempel Häckens spelare är helt olika. Våra spelare kan komma hem från en bortamatch vid tvåtiden på natten för att sedan gå upp och jobba klockan sju. Sådant tar kroppen stryk av, men det behöver knappast Häckenspelarna bry sig om. De kan dessutom träna på förmiddagarna för att sedan umgås med familjen om kvällarna, det kan inte våra killar som börjar tränar klockan fem. Samtidigt kan det ju finnas en fördel och en trygghet att ha ett civilt arbete vid sidan om.
TRYGGHET VID SIDAN om planen är något som flera klubbar poängterar. Superettan kan mycket väl fungera som en språngbräda mot ett proffsliv, men i de fall som den inte gör det måste det finnas något att falla tillbaka på.
- Många superettaklubbar tar ett för dåligt ansvar för det som komma skall. Visst kan man drömma om allsvenskan eller and¬ra serier, men ibland tar karriären stopp innan dess och då måste man kunna livnära sig utanför fotbollen, säger Falkenbergs sportchef Håkan Nilsson.
Trots det talar tabellen sitt tydliga språk. De klubbar som omsätter mest och har flest heltidsproffs ligger på övre halvan, även om det finns undantag.
- Att spela i superettan är dyrt eftersom intäkterna inte motsvarar den summa som det kostar att ha en hel trupp med professionella spelare. Åker man dessutom upp och ner mellan allsvenskan och superettan kan man få riktigt stora ekonomiska problem. Men på sikt ger sådana satsningar som vi gör utslag, säger Häckens Dennis Andersson.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!