Det var på måndagseftermiddagen som Idrotts- och fritidsnämnden gick till beslut om tjänstemannaförslaget om skärpta rutiner för trygghet i idrottslivet. Om föreningar inte lever upp till kommunens värderingar om att verka för en idrott som är jämlik och fri från trakasserier kan kommunen komma att dra in föreningsstöd.
– Förutom att kommunens stöd till föreningarnas barn - och ungdomsverksamhet utgår från FN:s barnkonvention, som föreningar måste följa, är det också viktigt att skattepengarna värnas på rätt sätt, säger Maria Patel.
Hon betonar att de allra flesta föreningar sköter sig bra och att man från nämndens sida har en stark tilltro till klubbarnas barn- och ungdomsverksamheter.
– Ja, absolut. Och det handlar inte om att vi ska försöka sätta dit någon. Men om det skulle komma till vår kännedom om missförhållanden gäller det att vi har tydliga rutiner hur vi ska agera, säger Maria Patel.
I samband med en incident för ett par år sedan arbetade stadsbyggnadsförvaltningen, som lyder under idrotts- och fritidsnämnden, fram en arbetsrutin för hur olika typer av händelser ska hanteras.
Med måndagens beslut har denna arbetsrutin reviderats och förtydligats med en så kallad åtgärdstrappa.
Trappan tydliggör för hur nämnden arbetar med att säkerställa barnkonventionen, kommunövergripande styrdokument och nämndens egna regelverk.
– Vi vill kunna vägleda föreningarna om problem uppstår. Det viktigaste är att vi har fokus på lösningar, säger Maria Patel.
Åtgärdstrappan, som tagits fram i samarbete med RF Sisu Uppland och Rädda barnen, består av följande steg:
1) Här ligger fokus på hitta lösning på problemet innan första mötet. Det är tjänstepersoner som ska hitta lösningen på problemet efter dialog med RF Sisu Uppland samt idrottens specialförbund. Sedan ska föreningen kallas till möte.
2) Kommunen förklarar varför föreningen kallas till möte och föreningen ges tillfälle att förklara deras syn på händelsen. Fokus på mötet ska vara att man gemensamt hitta lösningar så att händelsen inte upprepas.
Vissa händelser kan vara så grova att andra instanser bör ta vid. I åtgärdstrappan står att en orosanmälan bör göras av till exempel personal på anläggningarna, allmänhet och förening själv.
– Vi kan inte säga till personalen på en anläggning att man måste göra en orosanmälan, men är det en grov händelse bör man göra det, säger Maria Patel.
Även en polisanmälan bör göras i detta steg.
3) Ett avstämningsmöte ska bokas inom cirka två månader. Här ska föreningen kunna berätta hur arbetet med att åtgärda problemet gått.
4) I sista steget ska föreningen lämna en skriftlig redovisning. Det sak göras senast två månader efter avstämningsmötet. Under denna period kan också RF Sisiu Uppland och kommunen göra oanmält besök av föreningens verksamhet.
Om problemen kvarstår efter dessa fyra steg ska kommunen ha rätt att ändra beslut om bidrag.
– Det allra viktigaste i hela processen är att föreningen är delaktig i processen. Det är om man inte samarbetar som bidrag kommer att dras in, säger Maria Patel.
Idrotts- och fritidsnämnden konstaterar också att det förekommer att föreningar inte betalar sina markeringsavgifter och står i skuld till kommunen. Även dessa problem ska kunna rättas till via den nya åtgärdstrappan.