Siriustränaren vet hur det kommer att se ut

BANDY. Stefan Åkerlind och Ola Johansson säger inte ett ord. De vill inte ens släppa startelvan, än mindre prata om taktiska drag. Men det kan Magnus Berglund, han har varit med förr, och han vet exakt hur det kommer att se ut på isen i kväll.

Sport2008-03-14 17:15
Hur ska Sandviken undvika att ge bort hörnor till Edsbyn? Vad ska stoppa Joakim Hedqvists suveräna hörnskytte? Kommer Edsbyn att spela man-man mot Magnus Muhrén? Hur undviker man att ständigt giftige Patrik Nilsson sätter bollen i mål?
Stefan Åkerlind och Ola Johansson har säkert taktiken klar, men säger inte ett ord. Det gör däremot Sirius taktiker nummer ett, Magnus Berglund.
- Bägge lagen har starka spelidéer, om de inte hade det så skulle de inte vara i final, säger han.
Men det finns tydliga skillnader. Sandviken satsar framåt och offrar en hel del för att kunna pressa på, medan Edsbyn ligger lägre i banan och försöker komma runt på kanterna.
Ett klassiskt Edsbynsanfall enligt Berglund ser ut som följande:
* Magnus Olsson får bollen och tar en åkning som sätter övriga lagets spelare i position.
* Olsson släpper bollen till vänsterhalven Daniel Jonsson som spelar över till högerhalven Kimmo Houtelin som söker ytan vid mål där anfallarna Jonas Edling och Joakim Hedqvist samt Olsson kommer i position.
- Bollen kommer till den ytan nio gånger av tio, om det inte sker den vägen så söker Olsson Liw som spelar fram. Det är de två varianter som de hela tiden nöter och nöter på, med lite variationer så klart.
- Edsbyn spelar ett relativt långt spel, de spelar mycket runt och försöker avgöra på fasta situationer. Något de är väldigt duktiga på. Ska man vinna mot Edsbyn måste man vara ett spelförande lag och inte låta Byn dominera, säger Berglund.

I Edsbyn lyfter Magnus Berglund fram Daniel Liw som nyckelspelare, i Sandviken heter nyckeln till framgång Magnus Muhrén.
- Han är kanske den läckraste bollfördelaren i världen just nu.
Och självklart är Muhrén inblandad i det som har blivit Sandvikens framgångsrecept på anfallsspel i år, det ser ut som följer:
* Övriga Mittfältare och ytterhalvorna tar de åkningar i banan som krävs för att Muhrén ska komma i spel på mitten.
* När Muhrén är i position och får bollen så fördelar han den vidare till någon av anfallarna på topp.
- Sandviken spelar inte lika mycket långt som Edsbyn, utan använder ett litet annat spel. De har mer djupledsspel än Edsbyn och spelar i flera olika skikt.
Men även mittlås kan gå i baklås. En hårdmarkerad Liw eller Muhrén borde vara enkelt sätt att stoppa motståndarnas anfallssystem.
- Ibland kan det vara så enkelt. Det är tillåtet att spela man-man, men det är inte så lätt som det kanske ser ut. Att låta en spelare spela man-man betyder oftast att man tappar mycket offensiv kraft, en uppoffring som man sällan gör i en SM-final på Studenternas.

Och när man pratar om uppoffring kommer man osökt in på hörnor och hörnrusvarianter, det moment i en bandymatch som kanske diskuteras mest när det är dags för taktiksnack. Edsbyn har en av världens främsta hörnskyttar i Joakim Hedqvist. Sandviken å andra sidan har inför finalen slipat på sitt effektiva hörnrus. När de flesta andra lag rusar står Saikspelarna kvar på linjen. En variant som man invigde just mot Edsbyn 15 februari. Då lyckades Saik försvara sig mot fyra hörnor och vann matchen med 10-3. Ska man kalla det succé?
- Tendensen under året har det varit att flera lag har börjat med modellen att stå kvar. Gripen började och sedan har fler och fler hängt på. Statistiken visar ju att det blir färre insläppta mål.
Men frågan är om smärtan som en bandyboll i 150-170 km/h kan orsaka är värd besväret. Magnus Berglund ser både fördelar och nackdelar i den nya hörntrenden.
Fördelar:
* Målvakten får bättre sikt när färre rusar och kan lättare få fatt på bollen
* Ruset kan bli bättre om man koncentrerar det på färre spelare.
* Muren på mållinjen är onekligen effektiv.
Nackdelar:
* Man mister den kompakta mur längre ut i banan som man får vid ett traditionellt rus som kan vara nog så effektivt.
* Det uppstår en lucka strax över målvakten som är nästintill omöjlig att täcka.
Och som Berglund uttrycker det...
- Hedqvist drar ju in hörnmålen ändå, Västerås provade ju på att stå kvar i den sista semifinalen och det var inte så lyckat.

Bäst taktik vinner? Om det är en sanning så har i alla fall Magnus Berglund sin favorit i eftermiddag.
- Personligen gillar jag Saiks spelidé bäst. De har ett riktigt läckert spel, med ett mer offensivt tänk. De är kort sagt beredda att offra lite grann för att vinna lite grann. Det är underhållande spel tycker jag.
Men med det sagt är inte Sandviken favoriter.
- Dessvärre har Sandviken Daniel Berlin borta, hade de haft honom så tror jag definitivt att de hade kört över Byn, men nu tror jag Edsbyn vinner.
Sandviken
Målvakt: Joel Othén
Försvar: Henrik Hagberg, Linus Pettersson, Daniel Eriksson, Daniel "Zeke" Eriksson, Alexander Driagin
Mittfält: Stefan Söderholm, Stefan Andersson, Magnus Muhrén
Anfall: Patrik Nilsson, Mikko Aarni

Målskytt: Patrik Nilsson, en stor anfallere som man inte gärna flyttar på, skjuter hela tiden.
Spelmotor: Magnus Muhrén, är Sandvikens främste målpassare och kanske den bästa bollfördelaren i Sverige just nu.
Plus: Sandviken har plusstatistik på Edsbyn i år och har haft en lättare resa fram till finalen i år.
Minus: Saknar skadade Daniel Berlin som varit lite av Sandvikens joker hela säsongen.


Edsbyn
Målvakt: Anders Svensson
Försvar: Daniel Jonsson, Daniel Skarps, Fredrik Åström, Peter Törnberg, Kimmo Huotelin
Mittfält: Daniel Liw, Hans Andersson, Magnus Olsson
Anfall: Jonas Edling, Joakim Hedqvist

Målskytt: Joakim Hedqvist, hörnspecialist som inte går att lura trots att man står kvar på linjen.
Spelmotor: Daniel Liw, är nästan alltid Edsbyns bäste spelare, hur sjuk eller skadad han än är.
Plus: Edsbyn har final- och guldvana. Dessutom är de kända för att aldrig ge upp.
Minus: Hur mår egentligen Daniel Liw? Kan Liw inte köra för fullt så är det helt klart ett minus för Edsbyn.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!