Lina Robertson och Johan Olsson.
– Det är det mest omvälvande som har hänt mig och som jag faktiskt aldrig ens trodde var möjligt. Att det skulle hända just mig, säger Lina Robertson från Uppsala.
Det var under 2019 som olyckan inträffade. Robertson skulle cykla till jobbet en eftermiddag, likt vilken annan dag som helst, men denna gång skulle cykelturen sluta med att hon nästan miste livet.
– Jag var inte beredd på det då jag cyklade på grönt och den som körde in i mig kom på rött i 70 kilometer i timmen. Jag och min cykel flög upp och roterades i luften, säger 30-årige Robertson och fortsätter:
– Ett vittne i närheten beskrev det som en ledlös kropp som hade benen åt fel håll. Jag landade sedan i backen efter att jag slog i huvudet på framsidan av förarens bil.
Hon kände förvirring kring vad hon gjorde där, liggandes på marken mitt i Tycho Hedéns korsning, samtidigt insåg hon stundens allvar.
– Jag förstod att det var fullständigt verkligt. Att jag ligger här och är på väg att mista livet. Samtidigt hade jag en tydlig tanke om att jag hade mycket mer kvar att ge. Att jag inte tänkte släppa taget.
Robertson hamnade i en olycka när hon cyklade över ett övergångsställ (Obs! Arkivbild).
Ambulansen anlände till slut och i efterhand fick Robertson reda på att hon hade förblött om hon inte fått vård i den tid hon fick.
Uppsalabon fördes till Akademiska sjukhuset som multitraumapatient och det blev början på ett flertal operationer som därefter skulle följas upp av re-operationer. Ett tag talades det om amputation av ena benet men Robertson motsatte sig starkt det alternativet.
– Det var otänkbart för mig och det var som ett trauma i sig rent mentalt. Att ens behöva vara med om den diskussionen om sitt eget ben efter att hela sitt liv kunnat röra sig fritt varje dag, säger hon.
Efter Vasaloppet.
Kampen fortsatte och Robertson hade svårt att anpassa sig från en väldigt aktiv livsstil med mycket löpning till en vardag med begränsad rörlighet.
– Jag är en sådan person som hemskt gärna vill gå ut och springa eller springa ett maraton i fjällen. För det är det som jag lever för ungefär. Så att inte kunna göra det var väldigt tufft.
Till en början blev hon rullstolsbunden i två veckor, och därefter följde kryckor under en längre tid. Löpningen fick vänta.
Lina Robertson med sitt team efter Vätternrundan.
Hur hanterar man den sortens av livsstilsförändring?
– Det blir typ någon form av ångest eller ilska i grund och botten. Så då tänkte jag att jag måste komma kring det här och koppla på den här positiva drivkraften för att se förbi hindren. Både mentalt och fysiskt, säger Robertson och utvecklar:
– För mig blir det lättare om det är så att någon annan har gjort det. Än att jag själv skulle ha varit klantig och orsakat mig någonting. Jag väljer vem som ska stoppa mig ungefär.
Med rehabilitering och tid har Robertson sakta men säkert kämpat sig tillbaka till ett skick där hon kan utöva fysisk aktivitet igen. Uppsalabon har sprungit ett flertal maraton sedan olyckan skedde.
Team Santander har valt ut 100 motionärer som ska göra en svensk klassiker.
I februari blev Robertson även en av de hundra uttagna till "Team Santander". Gruppen är under ledning av längdskidåkaren Johan Olsson och simmaren Therese Alshammar. Tillsammans ska motionärerna genomföra en svensk klassiker bestående av fyra grenar: Lidingöloppet, Vasaloppet, Vätternrundan och Vansbrosimmningen.
– Vi har gjort Vätternrundan och sen har vi gjort Vansbrosimningen. Det har ju varit väldigt kul att dela den här träningen och uppladdningen inför de här loppen som jag gjort.
Före detta skidåkaren Johan Olsson är den andra coachen för Team Santander.
Uppsalabon har tidigare genomfört en svensk klassiker men gör det nu i grupp med Team Santander. Vidare berättar Robertson att hon kunnat ta stor hjälp av de meriterade ledarna.
– Inför Vätternrundan var vi på cykelträningsläger i Mölndal och då skulle vi ha lite löpning också. Så då sprang jag där sprang jag bredvid Johan Olsson och kunde passa på att ställa frågor. Till exempel vilka skor jag skulle ha mig och hur man blir snabbast på Lidingöloppet, säger hon.
– De har som coachroller och de gör det med bravur. De är väldigt trevliga personer och är så rätt i sin mentala inställning såklart. Jag tror det är väldigt mycket kraft i det helt enkelt. Deras sätt att tänka och vara på smittar av sig.
Robertson tillägger:
– De ger oss de här riktiga proffstipsen och det är väligt värdefull information från de här riktigt stora stjärnorna inom svensk idrott.
Therese Ahlshammar är en av coacherna för Team Santander.
Gruppen har alltså kommit halvvägs, och nu sätter Lina Robertson och Team Santander siktet på Lidingöloppet och Vasaloppet för att fullborda den svenska klassikern.