Nya EU-regler kan hota ridsporten

RIDSPORT. Rutinmässig avmaskning av hästar är förmodligen både onödigt och dyrt. Det kan dessutom leda till resistensproblem och i förlängningen till betydligt större problem med inälvsparasiter hos såväl unga som äldre hästar.

Ceve Linde på Erikssunds stuteri.

Ceve Linde på Erikssunds stuteri.

Foto: Hans E Ericson

Sport2007-08-29 22:38
Ceve Linde, stuteriansvarig på Erikssunds säteri utanför Sigtuna, har tänkt om när det gäller avmaskningsrutiner. Under sensommaren och hösten 2006 deltog därför de 15 fölen på stuteriet i ett projekt där förekomst av spolmask undersöktes med hjälp av träckprover, och olika behandlingar provades i två kontrollgrupper.
- Alla föl har spolmask men våra hästar har aldrig haft problem av dem. Vår utgångspunkt inför projektet var att vi genom det kunde få en kvalitetssäkring av fölen när det gäller mask via provsvaren, och vi var naturligtvis också intresserade av att se om rutinavmaskning verkligen behövs, säger Ceve Linde.

Träckprover togs från fölen vid fyra tillfällen mellan augusti och oktober, och analyserna av proverna, som gjordes på Vidilab i Enköping, visade att samtliga 15 föl hade spolmask, i olika hög grad. De fem föl som hade mest spolmaskägg i sina prov behandlades med ivermektin, som är verksamt mot blodmask, men som visade sig inte ha någon effekt på spolmask.
- Det är ett resultat som är intressant i sig eftersom det ibland rekommenderas som verksamt också mot spolmask, kommenterar Ceve Linde.
Att samtliga föl efter första provomgången visade sig ha spolmask skulle enligt tidigare rutiner ha lett till att samtliga hade fått avmaskningsmedel:
- Nu väntade vi i stället för att kunna se när, och om, fölen själva skulle utveckla immunitet mot spolmask, säger Ceve Linde.

De följande proven visade också att maskförekomsten minskade av sig själv efter hand hos alla fölen. Efter det sista planerade träckprovet i slutet av oktober delades de in i två kontrollgrupper och behandlades med två olika preparat och nya prover togs. De visade att båda preparaten, det ena baserat på pyrantel, det andra på fenbendazol, var effektiva mot spolmask.
- Jag har arbetat med hästar i hela mitt liv, och anser att problemen med mask hos hästar i mycket är fråga om god hästhållning. Alltför många hästar på alltför liten yta gör smittrycket högt och då blir hälsoläget också sämre hos hästarna, säger Ceve Linde.
Att även han under många år har sett avmaskning mot olika typer av mask som en rutinåtgärd för alla hästar i en besättning sticker han inte under stol med:
- Det är så nästan alla gör, mer eller mindre ofta. Men med tanke på att problem med resistens mot olika preparat allt oftare tas upp i hästkretsar, så finns det all anledning att se över hur man använder preparaten. Det är också en ekonomisk fråga. Att ta träckprover kostar visserligen, men det gör preparaten också. Och behandlas bara de hästar som verkligen behöver behandlas i stället för alla, så minskar den kostnaden, säger Ceve Linde.

Att bara behandla hästar mot mask om det verkligen behövs har efter fjolårets projekt i stuteriet också tagits över till Erikssunds travstall som drivs av Fredrik B Larsson och brodern Henrik Larsson. Där togs träckprov på samtliga hästar i höstas innan avmaskning sattes in, och samma sak i våras:
- Omkring en tredjedel av de runt 70 hästar som finns i travstallet behövde avmaskas. Varken här i stuteriet eller i travstallet har mask varit något egentligt problem, men finns mask ska det åtgärdas och kan man sätta in behandling bara där den verkligen behövs så är det självklart att föredra, säger Ceve Linde.

Fotnot: Spolmaskprojektet i Erikssund genomfördes av Örjan Ljungvall, leg vet, Johan Höglund, SLU, Catharina och Ceve Linde, Erikssund, Kristina Lindgren, JTI och Bitte Ljungström, Vidilab, Enköping.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!