Egentligen skulle ni läsare fått HÖRA snacket med Mats Thorszelius. Han är ingen man med yviga gester och stora ord. Han är kolugn – i alla fall ser han ut så. Och låter så.
Men när UNT frågade om framtiden, som är oviss, sprack han upp i ett litet leende och det var då som han sade: Sandviken (nästa deltävling) lär vi väl åka va?
Det var liksom ett understatemant av Thorszelius. Det var hans sätt att tala om att det här var så roligt att nu blir det en fortsättning.
Mats Thorszelius har egentligen aldrig slutat med rally, men på den här nivån – och i den här bilen – var det länge han var och satt.
Därför var den överlägsna segern i grupp N, den otrimmade fyrhjulsdrivna klassen, minst sagt en skräll.
– Det här trodde jag inte om jag ska vara ärlig. En plats bland de tre hade varit bra, säger Mats Thorszelius vid serviceplatsen vid Gränby centrum.
Något större firande blev det inte vid serviceplatsen – kanske en stänk av förvåning.
Mats och kartläsaren Tomas Thorszelius hade greppet om klassegern (och fjärdeplatsen totalt) under hela dagen. När den sista sträckan återstod, som visserligen var lång, hade Thorszeliusbröderna segern som i en liten ask.
Avståndet ner till tvåan var 33 sekunder – en evighet i rally trots en lång sträcka.
– Vi försökte bevaka ledningen, det blir ju så automatiskt. Men det är svårt att bevaka en ledning, det är lätt att man hamnar fel, säger Tomas Thorszelius.
Men segern blev överlägsen till slut.
Nu återstår frågan om framtiden. Nästa deltävling, som går i Sandviken om bara ett par veckor, kommer Thorszelius att köra.
– Men det hade vi bestämt tidigare, säger han.
Sommaren då? Vad krävs för att det ska bli en sommarsatsning?
– Det beror vad de säger där hemma ... säger Mats och ler.
Det är alltså ditt (och familjens) beslut och inte en ekonomisk fråga?
– Ja, så är det.
Förut slogs Thorszelius med Patrik Flodin och Oscar Svedlund om topplatserna. Nu heter konkurreterna något helt annat. Men det är fortfarande ett SM-guld att tävla om.
Thorszelius kollega Dick Wicksell hade en jobbig dag. Han kom i mål som klassexa, ett helt okej resultat med tanke på förutsättningarna.
– Vi fick inte ens igång bilen på första sträckan. Och sedan fick vi stopp i ett vägbyte och efter det slog vi av alla knappar som fanns, säger Dick Wicksell.
Bilen tappade i effekt (mekanikern Johan Eklund talar om 50 hästar) men startproblemet kvarstod. Vid serviceuppehållet tryckte Wicksell på startknappen minst 20 gånger innan den hoppade igång.
Men åkmässsigt, när bilen fungerade, gick det bra.
– Den går ju kanonbra när allt fungerar. Men hade tävlingen gått i Sandviken hade vi inte ställt upp, det är jag säker på, säger Eklund.
– Vi får ta igen det här i Sandviken, men det känns för djävligt när det är så mycket folk som står och hejar och så blir det bara ”örn, örn örn ...” av allt, säger Wicksell och härmar nästan en accelererande Saab V4 från 1971.