Det var ju faktiskt omöjligt för Charlotte Kalla att hämta upp de där 25 sekunderna på ynka fem kilometer för att se till att Sverige tog stafettguldet. Men hon visade att ingenting är omöjligt om man bara satsar allt man har. Allt blir därmed möjligt. Och vilken glädje! I laget. I TV-sofforna. Vid radioapparaterna. Glada miner, kramar. Alla var vinnare. Det är då idrotten är som allra bäst: Berömmande, uppmuntrande, en riktigt positiv kraft.
I min vardag ser jag likheter. Länsstyrelsen ska ju främja utvecklingen av vårt län. Och länet har oerhört goda förutsättningar med Sveriges lägsta arbetslöshet, duktiga företag och företagare, två av Sveriges i särklass bästa universitet, ett fantastiskt sjukhus och mycket mer. Om vi bara ser möjligheterna kan det bli precis hur bra som helst, t o m världsbäst och olympiskt i vissa avseenden.
Men det finns förstås också en annan sida av myntet: Länsstyrelsen ska värna riksintressen av skilda slag och göra avvägningar mellan dessa intressen. Avvägningar mellan kulturmiljöintressena, naturvården, akademistaden, friluftslivet, viktig infrastruktur och mycket mera. Avvägningar mellan att bevara och att utveckla – ibland med delvis motstridig lagstiftning som grund. Det är en viktig och grannlaga uppgift. Länsstyrelsen ska också hantera mängder med överklaganden från såväl enskilda som kommuner. Även det viktigt och grannlaga. Men man slås ofta av hur fokus nästan alltid är på det som är hinder, eller besvärligt, borde vara omöjligt eller bara anses vara fel. Rätt mycket missunnsamhet parat med enögdhet och ibland litet Jante.
Jag vet inte varför jag nu kom att tänka på modevisningar med unga flickor i vackra kreationer på cat-walken i mondäna salonger. Har ni tänkt på hur sura de alltid ser ut? Ingen är glad. Ingen förefaller vara den som uppmuntrar kollegorna. De har det nog inte så roligt. De verkar sällan se möjligheterna. De vill nog hellre vara någon annanstans. Det är väl därför de är så sura.
Jag tycker vi alla har mycket att lära av idrotten; låt oss uppmuntra varandra och finna glädjen i det vi och andra gör för att förändra och förbättra. Låt oss fokusera mindre på hinder och mer på möjligheter. Ingenting är omöjligt!