Kåsan: Blött, kallt och lerigt
Regnet tog sig sakta men bestämt ner för kragen.Det kom en timme efter första föraren hade startat med sikte mot den tidiga så krävande specialsträckan.Innan dess hade närmare 30 förare redan gett upp Novemberkåsan.
Foto:
Att det skulle bli publik var väntat och Rörkens motorstadion fylldes med parkerade bilar och skogarna i området fick besök av annat folk än svampplockare och älgskyttar.
Tio tusentals människor kantade sträckorna som gick över kalhyggen, genom kärr och på lättare raksträckor.
- Tänk om det hade varit en arenaidrott då hade vi kunnat ta betalt och få veta lite mer hur många som är här och tittar, fortsatte Eriksson som fick se sin klubb göra en förlust på tusen kronor för tio år sedan då man arrangerade tävlingen.
Nu hoppas man att det ska gå runt ekonomiskt.
Sportsligt och publikt är det redan en succé.
- Det är riktigt blött därute och det var lite läskigt när hojen blöddrade, summerade Jessica Jönsson när hon kom in till depån för tre minuters andhämtning mellan två sträckor.
Pappa Torkel och mamma Birgitta sköter all service medan deras nu vuxna barn Kristoffer 20 år och Jessica 23 sköter arbetet ute i skogen.
- Men nu är jag själv för Birgitta fick åka upp med Kristoffer på sjukhuset då han gjorde illa armbågen redan på första sträckan, fortsatte Torkel som snabbt tvättade av den nya cykeln och gjorde en snabb genomgång av förgasaren.
- Det här är min första kåsa och jag hade behövt lite bättre förberedelser, jag kom direkt från Six days på Nya Zeeland och har inte hunnit köra in min nya cykel riktigt, menade Jessica innan hon svalde en halv banan och tog på sig hjälmen igen.
Hon hade bara några minuter på sig fram till nästa start och hade inga planer på att bryta. Att hon är en av blott tre tjejer i startfältet och den enda med hemmaplan var helt ointressant i det läget. Nu körde hon om inte annat för familjens ära då Kristoffer satt på akuten mer än två mil bort från Edshammar där den andra specialsträckan avgjordes.
Redan mot slutet av den första specialsträckan visade favoriterna att de var redo att kriga om segern.
21-årige Joakim Wicksell, SMK Uppsala, såg löjligt pigg ut tidigt precis som Niklas Gustafsson, Göta MS. Men mest kraft av alla hade klubbkompisen Fritz Andersson som skrek sig förbi konkurrenterna vid kalhygget.
Men det var fortfarande långt kvar. Förare bröt och skyllde på allt från väder, material och kropp samtidigt som favoriterna Anders Eriksson och Mats Nilsson som låg två efter dagsetappen flög fram.
Bäst under dagen var annars Joakim Ljunggren från Karlskoga och där bästa upplänning blev "Nisse" Gustafsson med sin femteplats.
När natten närmar sig handlar det om vilja. Och bäst vilja vinner. Novemberkåsans enda egentliga gyllene regel.
Så jobbar vi med nyheter