GCF Uppsalas våruppvisning i Fyrishov.
UNT har återkommande berättat om markeringstimmar som inte räcker till alla och försämrade förutsättningar för enskilda föreningar som har sin bas i den stora anläggningen intill Fyrisån.
Det mullrar i idrottsrörelsen. Frustrationen växer på sina håll.
Problemet ligger i att Fyrishov inte enbart ska vara en idrottsarena utan en evenemangsarena som även innehåller mässor och konvent bland annat. Ett uppdrag som förtydligades då tillbyggnaden av de nya så kallade multihallarna stod klara för tio år sedan.
Öl- och whiskeymässan är ett event som brukar arrngeras på Fyrishov. Arkiv.
Föreningar blir nu och då avbokade till förmån för uthyrning till exempelvis externa företag.
– Det kan vara tentaskrivningar, olika typer av mässor, teatrar ... allt som de kan boka in, säger Christina Almskoug, verksamhetschef för gymnastikföreningen GCF Uppsala.
– Det blir ohållbart för idrotten och är inte seriös verksamhet. Uppsala vill vara en idrottsstad och så får vi inte träna!? Man kan inte både ha kakan och äta upp den, fortsätter Almskoug.
Christina Almskoug, Uppsalaflickorna
– Man lever med en konstant oro för att vi kan bli avbokade och det gör att vi måste hålla tider i reservhallar för att vi inte vet hur det blir. Det gör ju även volleybollen och gymnastiken. Då blir det med några veckors varsel tomma hallar och det är dåligt utnyttjande av kommunens hallar, säger Anders Olsson, klubbdirektör i Uppsala Handbollsklubb, om systemet att deras bokade tider kan strykas med tre veckors varsel.
– Det finns perioder där det kan vara bokningar fem helger i rad.
Anders Olsson fortsätter:
– Det är för jävla sorgligt att vi, och de andra som är arenans huvudkunder, inte prioriteras utan alltid får stryka på foten för dem som kommer dit en gång per år. Det är tragiskt.
Fyrishovs b-hall är, enligt Anders Olsson, vid sidan av Tiundaskolans sporthall, den enda hall i Uppsala där handbollsklister får användas.
Anders Olsson, klubbdirektör, Uppsala HK.
En skrivelse med rubriken Ny verksamhetsinriktning för Fyrishov undertecknades av de styrande på RF-Sisu Uppland och skickades för ett antal föreningars räkning till Kommunstyrelsen i våras. Därtill bifogades ett antal bilagor från berörda klubbar.
Innehållet i skrivelsen visar på ett stort missnöje med hur den idrottsliga verksamheten i arenan behandlas.
"RF-Sisu och idrottsföreningar säger med gemensam röst nu att det är dags för Uppsala kommun att ta sitt ansvar. Att faktiskt förverkliga visionen om att bli Sveriges bästa idrottsstad. Att fatta beslut som faktiskt ger Fyrishov både möjligheten och uppdraget att bli en riktig idrotts- och folkhälsoanläggning" skriver man.
Idrottsrörelsen har sedan länge tröttnat på att känna sig undanskuffad.
– Vi skulle förstås önska att det var en idrottsarena och att idrotten prioriterades som nummer ett, säger RF-Sisus distriktsidrottschef Dag Söderberg, som säger att man ännu inte fått något svar från politikerna mer än att skrivelsen mottagits.
Dag Söderberg är distriktsidrottschef hos RF-Sisu Uppland.
Vid sidan av avbokningarna är de så kallade markeringstimmarna ett återkommande bekymmer. Kommunen köper timmar i anläggningen av Fyrishov som föreningarna får boka till subventionerat pris men föreningarna säger att de timmarna inte räcker till.
– Det skapar en stor irritation när vi från idrotten ser ett större behov och så står lokalerna tomma för vi inte har råd att betala full avgift. Vi måste få ta del av fler timmar. Det måste ju vara bättre att få in en markeringsavgift än att det är tomt, säger Dag Söderberg.
– Fyrishov har sagt till oss att vi kan säkra upp våra (senior-)matcher om vi betalar full hallhyra (runt åtta gånger markeringsavgiften, reds anm). Kostnaderna kommer då att öka med 30 000–40 000 kronor men det löser inte problemet på det stora hela. Och vi har inte råd att betala för alla ungdomslag.
Fyrishovs simdel.
Upsala Simsällskap har genom åren haft många synpunkter på i första hand markeringstimmarna.
– Vi drabbas inte lika ofta av att bli avbokade för evenemang som de torra idrotterna utan det största problemet är markeringstimmarna. Det finns 1 000 timmar per år som alla föreningar ska dela på i undervisningsbassängen och träningsbassängen. Det är ganska många som hyr där och vi kan inte ha så mycket simskola som vi önskar. Vi skulle kunna ha mer verksamhet men det finns inte timmar så att det räcker. I så fall får vi betala full taxa och det har vi inte råd med, säger US verksamhetschef Cecilia Loqvist.
Deras förutsättningar i den stora bassängen har också försämrats rejält genom åren. Tidigare fick de åtta banor för en markeringstimme. Det har bantats till två banor för samma peng.
– Ska jag ha större simmare i vattnet får jag inte plats på en markeringstimme utan behöver åtminstone en och halv timme för en grupp. -Fick jag önska skulle det vara mer plats i en markeringstimme, tre eller fyra banor, och det måste finnas fler markeringstimmar. Vi hoppas att förutsättningarna kommer bli bättre i nya simidrottsanläggningen i Gränby. Vi längtar dit jättemycket, säger Loqvist.
Cecilia Loqvist, verksamhetsansvarig på Upsala Simsällskap.
Samtliga representanter från idrottsrörelsen har en förståelse för att ett bolag måste gå med vinst och förstår att det inte är personalen på Fyrishovs fel att det fungerar på det vis som det gör.
– Inför sammanslagningen (där Fyrishov blev en del av Uppsala arenor och fastigheter, reds anm) sa man till oss föreningar att man skulle försöka styra om så att fler mässor hamnade på andra kommunala anläggningar och att Fyrishov ska vara mer för idrotten men så har det inte riktigt blivit. Uppdraget måste ändras på nåt sätt, säger Anders Olsson.
– Det är viktigt att man vet att det är uppdragsavtalet, från politikerna, som är fel. Fyrishov är ett kommunägt aktiebolag som är styrt av uppdragsavtalet. Det är det vi vill ändras. Det handlar mycket om att vi vill att Fyrishov ska bli en idrottsanläggning, säger Christina Almskoug och fortsätter:
– Fyrishov själva upplever jag gör allt vad de kan för att hitta alternativ när vi blir uppsagda och det är fullt överallt ... de kan ju inte trolla. Jag hade en förhoppning, när arenabolaget tog över, att det skulle bli en förändring men det har det inte blivit.
GCF Uppsala med 4 200 medlemmar får snällt finna sig. För de har inget val. Fyrishov är exempelvis den enda hallen i Uppsala som har tillräckligt hög takhöjd för att kunna träna rytmisk gymnastik berättar hon.
– Vi är ingen arenaidrott med massvis med pengar utan måste vara i kommunhallar, säger Almskoug.
Gymnasiemässa i Fyrishov. Arkiv.
Kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling (S) bemöter idrottsrörelsens kritik i en separat artikel.