Det visar forskare vid Uppsala universitet och Karolinska institutet i en studie, som publiceras på nätet i den välrenommerade facktidskriften European Heart Journal.
– Vår studie ger belägg för att långvarig högintensiv uthållighetsträning ökar risken för rubbningar i hjärtrytmen, säger Kasper Andersen, hjärtläkare vid Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet.
Studien omfattar nära 53 000 män och kvinnor som en eller flera gånger under en tioårsperiod deltog i Vasaloppet. Under de i medeltal tio år som deltagarna har följts upp sedan dess drabbades 919 av de tidigare hjärtfriska männen och kvinnorna av så kallat förmaksflimmer, onormalt låg puls eller någon annan rubbning i hjärtrytmen.
När forskarna närmare analyserade vilka som hade insjuknat fann de tydliga samband mellan hur många gånger och hur snabbt deltagarna åkt Vasaloppet och risken för rubbad hjärtrytm. Ju fler lopp och ju snabbare sluttider, desto högre var risken.
För deltagarna som hade åkt minst fem Vasalopp var risken nästan en tredjedel högre än för deltagare som hade åkt ett enda Vasalopp. Också för åkare med riktigt snabba sluttider – högst 60 procent över vinnartiden – var risken för hjärtrytmrubbningar nästan en tredjedel högre än för åkare som kom i mål på tider som var längre än 140 procent över vinnartiden.
– Båda sambanden är tydligast för manliga deltagare i Vasaloppet, men vi ser en liknande tendens även för kvinnliga åkare. Dessbättre ser vi varken för manliga eller kvinnliga åkare någon ökad risk för så kallad kammararytmi, som är den mest livshotande rytmrubbningen, säger Kasper Andersen.
Forskarna tror inte att det är den intensiva urladdningen under själva Vasaloppet som förklarar varför de bästa och flitigaste åkarna oftare drabbas av någon rubbning av hjärtrytmen.
– Förmodligen är det den totala mängden högintensiv uthållighetsträning som är viktig. För att upprepade gånger prestera bra på Vasaloppet krävs en mycket högre hård träningsdos än för att klara av ett enstaka Vasalopp med sämre sluttid, säger Kasper Andersen.
Han betonar att den nya studien inte ger stöd för att det skulle vara farligt att motionera, inte ens i en så fysiskt krävande tävling som det nio mil långa Vasaloppet.
– Absolut inte, massor av studier ger entydiga belägg för att motion är bra för hälsan. När det gäller just Vasaloppet har vi i en tidigare studie visat att Vasaloppsåkare är friskare och lever längre än medelsvensken. Om man har en hjärtsjukdom kan dock hård fysisk aktivitet vara olämplig, säger Kasper Andersen.