Hinner inte följa läroplanen
Idrottslärarna Jan Brink och Gun Andrén på Fyriskolans gymnasium känner sig bakbundna på grund av det minskade antalet lektionstimmar i deras ämne.- Vi skulle behöva 288 timmar istället för 80, säger de.
Under i stort sett hela 1990-talet har idrottslärarna i Sverige protesterat mot behandlingen av ämnet Idrott och hälsa. Men de har fått liten eller ingen respons från politikerhåll.
- När man införde den nya skollagen och teoretiserade ämnet, samtidigt som man skar ner lektionstimmarna, var vi tvungna att protestera. Nu till nästa år kommer man dessutom ta bort obligatoriska timmar för flera av programmen. Därmed kommer vi att få ännu mindre tid att lära ut det vi ska, säger Gun André, samtidigt som Jan Brink nickar med.
I målbeskrivningen i den nya skollagen för vad idrottslärarna ska lära ut i ämnet finns bland annat följande punkter: känna till grundläggande ekologiska samband i några olika naturmiljöer, kunna diskutera sambandet mellan miljö och människans hälsa i ett historiskt perspektiv och kunna analysera olika arbetsmiljöers påverkan på människors hälsa.
Minskad fysisk aktivitet
Om idrottslärarna ska följas läroplanen med de teoretiska inslagen, minskar följdaktligen den fysiska aktiviteten än mer i skolan.
Gun Andrén och Jan Brink tycker i grunden att läroplanen är bra. Problemet är att de får för få timmar till förfogande för att lära ut kunskaperna.
- Vi försöker så mycket vi kan, men när det kommer elever som vi vet inte idrottar på fritiden och som sitter i skolbänkarna hela dagarna, då måste vi låta dem få så mycket fysisk träning som vi bara kan och helt enkelt försöka integrera så mycket teori i övningarna som det bara går, säger Jan Brink.
Både han och Gun Andrén är överens om att en rejäl ökning av antalet timmar måste till för att man ska kunna följa läroplanen, och viktigast, för att eleverna ska må bättre.
- Vi skulle behöva minst 3 timmar, 180 minuter, i veckan för att klara målet. Det motsvarar 288 timmar istället för dagens 80, säger Jan Brink.
Ständigt dåligt samvete
I den nya skollagen är inte längre friluftsdagar ett direkt krav. Det innebär att mellan 6-10 friluftsdagar per lässår har försvunnit på Fyrisskolan.
- Det gör det ännu svårare för oss att uppfylla de punkterna i den nya läroplanen som gäller friluftslivet. Hur ska man hinna med att ta sig ut i skogen och hem till skolan på en lektionstimme och dessutom hinna med att lära ut något vettigt, undrar Gun Andrén.
Båda säger att de känner sig otillräckliga i det nuvarande systemet.
- Man vet hur mycket man skulle göra, men det finns ingen möjlighet att klara av det, säger Gun, och Jan fortsätter:
- Man har ständigt ett dåligt samvete gentemot eleverna.
Så jobbar vi med nyheter