Handelsresande i basket

En lång och smal korridor slutar vid Uppsala Baskets omklädningsrum på nedre plan i Fyrishov. Den som vågar kliva in möts av en frän doft av gammal svett, ett dussintal basketbollar och träningskläder som ligger på golvet. Någon har prydligt hängt upp ett par kalsonger på en krok.
I hörnet sitter Mindaugas Budzinauskas och knyter skorna, han reser sig upp och slänger ner lite kläder i väskan, greppar basketbollen och sätter på sig en grön glansig överdragströja.

Att det blev Basket för en av Uppsala Baskets bästa spelare var givet, med tanke på att han kommer från Litauen.
- Basket är mer populärt i Litauen än vad fotbollen är i Brasilien. Vi har en stark tradition av att spela basket sedan vi vann EM 1937 och 1939 på hemmaplan. Tidningarna är fyllda med basket varje dag.
I Litauen, som är störst av de baltiska länderna med 3,5 miljoner invånare, har de flesta barn samma dröm - att bli basketproffs.
- Vi har ingen chans att hävda oss i sporter som fotboll eller handboll. Därför har det blivit basket för oss.
Mindaugas Budzinauskas kliver in i Fyrishov, på golvet är det några småbarn som kastar frisbee - på läktaren sitter landsmannen och lagkamraten Giedrius Jankauskas. De byter ett par snabba ord och Mindaugas sätter sig på avbytarbänken vid golvet.

Hemma i Vilnius har han hustrun och de två döttrarna, Milda fem år och Guoda sex månader.
- Jag sade till min agent att jag ville hitta en klubb i Litauen så att jag kunde vara nära min familj. Ett par veckor senare ringde han och berättade att Uppsala var intresserade.
Han kom över till Uppsala och kollade in staden. I samråd med familjen, som ansluter till Uppsala efter jul, bestämde de att det fick bli en sejour till i utlandet.
Det har blivit ett par resor för Mindaugas Budzinauskas, även om den första säsongen i utlandet var en bra bit in i karriären.
Vid 26 års ålder flyttade han till grannlandet Polen där hans lag kom trea som bäst under de två säsongerna han spelade där.
- Vi hade ett bra lag och det gick bra för oss, det var en rolig tid.

Nästa stopp blev Slovenien som snabbt följdes upp av en halv säsong i Polen. Sedan blev de flyget till Estland, där han stannade ett par månader.
- Jag har alltid gillat att byta länder, vissa vill slå sig till ro. Jag gillar att se nya platser, bli bekant med andra kulturer och lära mig nya språk. Jag är glad att jag fått den chansen.
Efter att ha pendlat mellan gamla öststater fick hans agent ett samtal från sydligare breddgrader - Grekland.
- Jag gillade att bo där, det var varmt och skönt, samtidigt hade laget inga pengar. I dag finns de inte kvar.
Det blev bara en par månader i värmen för Mindaugas Budzinauskas som säsongen efter spelade i Frankrike. Det följdes av en halv säsong i Ukraina för att sedan bli en basketvår i Slovakien 2008.

Han vet inte hur många flygresor det blivit de senaste tio åren eller hur många hotellrum han besökt.
- Det viktigaste är att det finns tv på rummet. Annars ser alla hotellrum likadana ut.
Mindaugas Budzinauskas trivs med basketen just nu och livet i Uppsala.
- Det är en lagom stor stad och alla är trevliga, men för mig är basketen viktigast och jag trivs nu när det går bra för laget, säger Mindaugas som är döpt efter Litauens förste storfurste och den ende krönte kungen i landets historia.
Du var 17 år när muren föll. Har det gjort dig mer sugen på att resa och se andra länder?
- Jag tror inte det, det beror nog mer på hur man är som människa. Jag har alltid varit äventyrlig. Jag kan packa mina saker och åka på en dag.
Samtidigt var det en tuffare för hans föräldrar att växa upp i det forna Sovjetunionen.
- För oss unga var det inte så stora problem, det var värre för våra föräldrar. Men Litauen var den bästa platsen i Sovjet. Det fanns mycket traditionalister och djupt inne i vår folksjäl var vi oberoende.
- Det fanns en del saker som var bra med Sovjetunionen, men i dag finns det så mycket mer saker som är bra med att bo i ett självständigt Litauen.

Mindaugas Budzinauskas är även utbildad till Valthornsblåsare på musikhögskolan i hans hemstad, Litauens huvudstad, Vilnius. Under 15 år spelade han i orkestrar - vid ett tillfälle träffade han musiker från hela Europa och spelade en konsert i Lund.
- Jag slutade spela för tolv år sedan. I dag spelar jag bara piano, på min fritid.
Det är fem minuter kvar till träningen ska starta. "TJ", Gaddefors, Djuric och övriga greppar en boll. Mindaugas sneglar lite mot coachen Wally Smith och ser stressad ut.
- Jag måste gå nu, säger han.
Han byter skor igen. Coach Smith ger order om ett par minuters löpning fram och tillbaka - ännu ett pass för en handelsresande i basket.

Handelsresande i basket

BASKET. Under nio år som proffs har Uppsala Baskets Mindaugas Budzinauskas spelat basket i åtta olika länder. För UNT berättar han om livet som handelsresande i basket, om uppväxten i Sovjetunionen och sin okända talang.