Äntligen skulle Uppsala få en idrottsarena värd namnet. Redan vid den här tiden var Uppsala en av Sveriges sämsta arenastäder. Någon inomhushall för hockey fanns inte och det skulle dröja ytterligare sju år innan Gränbyhallen såg dagens ljus.
Men – på vårvintern 1967 – var det dags för invigning av Fyrishallen. Det var ett för tiden mycket stort idrottskomplex med massor av hallar där a-hallen var juvelen.
Fyrisbadet fanns redan, det invigdes sommaren 1959, och tre år senare beslutade man att bygga det som i dag är Fyrishovs a- och b-hall med tillhörande småhallar för diverse idrotter.
I januari 1965 togs det första spadtaget och vid invigningen 17 mars 1967 var det mesta klart. Bara lite småputs kvar.
Uppsala stadsfullmäktiges anslag till anläggningen var 9,7 miljoner kronor för byggnaden och en halv miljon till utrustning och inventarier. I den folder som delades ut i samband med invigningen kunde man läsa att antalet publikplatser i a-hallen var 2 200 sittande och 500 stående.
Vid invigningen 1967 hälsade Teodor Carling, ordförande i centrala byggnadskommittén, åskådarna välkomna. I UNT:s referat konstaterades att det var en talrik publik. Det var dock inte fullsatt, det kan man utläsa av bilderna.
Det bjöds på rundvandring i den "ståtliga anläggningen" och det hölls åtskilliga tal, bland annat av Riksidrottsstyrelsens ordförande, riksdagsman Henry Allard, som i UNT:s artikel benämndes som Herr Allard. Han berömde Uppsala som en mycket idrottsvänlig stad.
Fyrishallsanläggningen låg i framkant i Sverige både vad gäller faciliteter och antalet åskådarplatser. Under många år ansågs Fyrishallen vara en av de bästa och moderna i landet i sitt slag och många förbund förlade landskamper till Uppsala.
Fyrishallen var så modern när den bygges att den fortfarande i viss mån håller måttet trots att det egentligen bara är plaststolarna som skiljer den från utseendet för 48 år sedan. De drygt tio miljonerna var alltså väl investerade pengar.
I backspegeln: Håkan Lundh har jobbat som sportreporter på Upsala Nya Tidning sedan 1978 och gräver gärna i UNT:s arkiv. Sedan 2014 har det publicerats över 150 ”backspeglar” på UNT:s sportsidor och under vintern släpptes boken med samma namn, med tillbakablickar på idrottshistoriska händelser från Uppsala och Uppland. Läs fler delar på unt.se/sport!