Forskaren hyllar de uppländska idrottsprofilerna

 UTBRÄNDHET (3)

Jimmy Helmersson i Sirius Bandy och Mikael Teurnberg, tidigare ledare i Rospiggarna speedway, är bara två exempel på ledare som har drabbats hårt av utmattningssyndrom.

Båda har trätt fram och talat öppet om hur livet såg ut före, under och efter den tiden.

Göran Kenttä, som är filosofie doktor i idrottspsykologi och verksam på bland annat GIH (Gymnastik- och idrottshögskolan), hyllar personer som Teurnberg och Helmersson.

– Det finns en stigmatisering kring det vi kallar utbrändhet och psykisk ohälsa. Det är faktiskt inte en svaghet att söka hjälp, det är en styrka att prata om tillkortakommanden och att våga vara sårbar och att be om hjälp, säger Kenttä.

I dagligt tal kallas utmattningssyndrom för att ”gå in i väggen” eller att bli utbränd. Hjärntrött är ett ord som också förekommer.

– Det är bara i Sverige som vi talar om utmattningssyndrom. Utomlands existerar inte det ordet, där talar man om (översatt) utbrändhet, säger Göran Kenttä.

Jimmy Helmersson i Sirius bandy kallar sin sjukdomsperiod för hjärntrötthet.

Det finns en likhet mellan upprepade hjärnskakningar, postcovid och utbrändhet/hjärntrötthet.

Utbrändhet är inte något nytt fenomen. Det har – för att citera Göran Kenttä – alltid funnits, även på den tiden som elitidrotten inte alls var lika kommersiell som idag.

– Det vi vet är att människor som arbetar med att hjälpa andra löper en större risk att drabbas av utbrändhet och det är därför som vårdsektorn och läraryrket är hårt drabbat.

Göran Kentää i Antholz 2020 då han jobbade tillsammans med det svenska skidskyttelandslaget. I en UNT-intervju talar han om utmattningssyndrom inom elitidrotten.

Foto: JOEL MARKLUND/Bildbyrån

Inom idrottsvärlden drabbas både tränare/ledare och aktiva.

– Det kan vara allt från klubbens allt-i-allo till ledaren eller tränaren som tar hand om besvikna, sjuka eller skadade utövare, säger Kenttä.

Även om utbrändhet ”alltid har funnits” inom idrotten så märks en tydlig ökning under senare år.

– Kraven och konkurrensen har ökat och därmed insatserna, och priset kan bli högt.

Människor hanterar stress på olika sätt. En del kan drabbas hårdare än andra.

– Där är individuellt, men det vi vet är att kronisk stress och en bristande återhämtning påverkar människan så mycket att det är en tidsfråga innan kraschen kommer, konstaterar Göran Kenttä.

"Det blev som en cirkus i skallen och hjärnan slog frivolter", berättade Jimmy Helmersson för UNT om sin hjärntrötthet.

Foto: Håkan Lundh/arkiv

Det pågår forskning inom området och det går förstås att förebygga stress, även den som kan leda till utbrändhet, men det kräver en del av individen. Insikt, till exempel. 

Göran Kenttä är involverad i ett doktorandprojekt där en av ”rubrikerna” är hur tränarrollen ska bli mer hållbar över tid och där självomhändertagande är ett viktigt ord och en pusselbit.

– Dessvärre ses människor (tränare, t ex) som en förbrukningsvara idag, där man ersätter med någon annan. Men att bygga upp en kompetens tar tid och det måste värdesättas.

Är utbrändhet inom idrotten ett problem idag?

– Vi vill gärna hålla uppe en fin fasad av elitidrotten, säger Kenttä, som därmed ändå antyder att det finns ett problem, men han tillägger också, för att nyansera bilden:

– Vi ska påminna oss om att elitidrotten är en liten del av idrottsrörelsen.

Uppdrag på "hemmaplan" i Östersund. Göran Kenttä under en VM-tävling i skidskytte häromåret.

Foto: Anders Wiklund/TT/arkiv

Göran Kenttä har sett åtskilliga människor som har drabbats av utmattningssyndrom. När UNT återger några fragment av det som Jimmy Helmersson och Mikael Teurnberg har berättat så instämmer Kenttä helt. Han känner igen symptomen. Ofta är de bakomliggande faktorerna liknande, som exempelvis ett stort engagemang, som ändå för de flesta förknippas med något gott.

För att orka med de allt större kraven från supportrar, sponsorer, klubbledare och tränare – och kanske inte minst från sina egna högt ställda förväntningar – finns det en ”mirakelmedicin” som är gratis: Sömn.

Torbjörn Åkerstedt är professor emeritus vid Stressforskningsinstitutet och har konstaterat följande: Om alla fick åtta timmars god kvalitetssömn varje natt så skulle sjukskrivningarna för utmattningssyndrom i princip nollas.

Det kan vara detaljer som avgör när en människa så att säga ”kliver över kanten” och drabbas med full kraft av utmattningssyndrom.

– Man kan fylla ett vattenglass till bredden, men då behövs bara några få droppar för att det ska rinna över, säger Göran Kenttä.

Sammanfattningsvis: Utmattningssyndrom har ökat inom (elit)idrottsvärlden, men man kan inte kalla det för ett utbrett problem. Dock så kommer varningssignalerna tätare och det är därför som Göran Kenttäs och hans kollegors arbete är så viktigt.