Folkfest. Publikrekord. Fartrekord. Förväntningarna var många och stora inför EM-deltävlingens tredje kvaldag på Tierp Arena. Till en början såg det också rätt hoppfullt ut. Kvalen i de lättare klasserna drog igång samtidigt som publikleden växte sig allt tätare ner mot arenan. I lämmeltåget fanns Maria Englund i sällskap med sambon Tore Svennberg och dottern Olivia Svennberg.
- Vi kommer från Vallentuna men jag är uppväxt i Tierp och har cyklat på vägarna härikring som barn massor av gånger. Det ska bli spännande både att se arenan och kolla på tävlingarna, sade hon.
Men så mycket tävlande fick hon och övriga cirka 4000 åskådare inte se. Redan vid halvelvatiden avbröts kvalet på grund av regn. Tillfälligt var det tänkt. Många satt också kvar inne på arenan, exempelvis Uppsalaborna Mia Sandberg, Jörgen Åkerström och Håkan Ahlström.
- Vi hoppas på flera race, inte minst i de lite tyngre klasserna, säger Mia Sandberg som bevittnade sin första dragracingtävling i fjol, på Tierp Arena, och blev fast direkt.
- Jag har inget riktigt bra svar på varför, men det blev verkligen så. Jag förälskade mig i både sporten och den öppna och hjärtliga stämningen, fortsätter hon och spänner upp sitt paraply.
Några bänkrader ovanför sitter Tärnsjöborna Anna-Lena och Svenne Ekstedt tillsammans med kompisarna Rosemarie och Börje Andersson från Sala. Det är första gången de besöker arenan.
- Lite frustrerade är vi över att vi kom samtidigt med regnavbrottet. Nu längtar vi efter att få se lite häftiga bilar och race, säger Svenne Ekstedt som liksom resten av gänget är lyrisk över anläggningen.
Andra besökare passade på att ta en bit mat eller en kopp kaffe, som Magnus Olsson och Fredrik Torstensson från Månkarbo.
- Men nu längtar vi efter tävling, dragracing är ju ett skådespel som inte går att jämföra med något annat, säger Fredrik Torstensson.
Men mera tävlande blev det inte den här lördagen. Medan jag själv lite moloken och mycket blöt vandrar genom ett avfolkat depåområde mot parkeringen börjar grillarna tändas en efter en utanför motorteamens husbussar ackompanjerat av glada skratt. Påståendet ”motorfolket är ett rätt tåligt och luttrat släkte” som jag hört vid ett flertal tillfällen den här dagen stämmer nog rätt bra, tänker jag för mig själv.