Folkfest på isracing

Vid första anblicken ter sig den här sporten som något för fullskaliga självmordspiloter. Med spikförsedda däck susar man runt på en slipprig isoval på 500-kubiksmotorcyklar i hastigheter över 100 kilometer i timmen. Utan bromsar och omgiven av tre lika dödsföraktande, skuggande medtävlare.

Platsen är Fredrikshovs isracingbana i Morgongåva där den femte deltävlingen i allsvenska serien på söndagen gick av stapeln. Banans skapare, lagendariska John "Haren" Fredriksson, skrattar lite åt ovan nämnda beskrivning av isracingåkarsläktet.
- Visst kräver sporten sin utövare, det underlättar om man är lite egensinnig och tuff, men att kalla oss självmordspiloter är för mycket sagt. I de allra flesta fall har man som förare full kontroll över sin cykel även om det inte ser så ut, menar han.

Själv bär han med sig många härliga minnen från den egna isracingkarriären som under 80- och 90-talet både resulterade i ett individuellt SM-guld och VM-medaljer i lag. Det var också kärleken till sporten som gjorde att han efter karriären byggde en egen isracingbana på den egna tomten.
- Det var ett sätt att betala tillbaka till den här ursvenska kultursporten. Varje tävling här är något av en nostalgitripp för mig, säger han.

Som åskådare på Fredrikshov bjuds man på lagom mycket bekvämligheter. Bara att ta sig längs den slingriga vägen över Rävsjömossen kräver både mod och bra vinterdäck. Själv slirade jag den sista biten upp på parkeringen med hjälp av några hjälpsamma knuffar från vänliga åskådare. På huvudläktaren, som består av en upptrampad snöbeklädd kulle, håller de riktigt inbitna fantasterna till. Två av dessa var Gittan och Kjell Larsson, som är grannar till Fredrikshov.
- Det var när "Haren" var i farten på 80-talet som vi fastnade för isracingen och vi försöker se de tävlingar vi kommer åt. Det ger en sorts kick och sen handlar mycket om gemytet runt tävlingen och inte minst matsäcken, säger Gittan Larsson och pekar på kaffetermosen.

Utanför staketet vid utgången av första kurvan stöter jag på Jumkilsbon Karina Karlsson som i solskenet håller koll både på de framrusande motorcyklarna och barnbarnet som tumlar runt i en snödriva. Då motorcyklarna kommer brummande genom kurvan drar de med sig ett moln av metanolångor och iskristaller som sakta singlar genom luften.
- Det är en häftig sport det här, men jag skulle nog inte gå hit om det inte vore för gubben min som själv är gammal isracingåkare. För mig är naturupplevelsen och fikat det viktigaste, säger hon och skrattar.

Tävlingen bjöd både på fart, fläkt och viss dramatik i form av några avåkningar. Dessutom visade landets enda kvinnnliga licensierade isracingförare, Ellinor Dyvinger, upp upp sig för publiken på Fredrikshov då hon som reserv hoppade in i Bollnäs lag.
- Jag har pysslat med sporten ett par år och har blivit väl mottagen i den här gubbsporten. Målet är att om några år ge killarna en match, säger hon leende.

Då samtliga 20 heat var körda stod till slut Team Finland som segrare med 32 poäng. Hemmaklubben Funbo MS hamnade näst sist med 17 inkörda poäng där Robert Hendersson var bäst med sex inkörda poäng.
- Våra förare kan mycket bättre än såhär men vi kommer igen. Det är bara att lyfta på hatten för finnarna som kört fantastiskt, säger Karina Flycktman, lagledare i Funbo.
Östersund slutade tvåa, Bollnäs MK trea och Norge sist i tävlingen på Fredrikshov.

Folkfest på isracing

MOTOR. Som vanligt var det folkfest då Funbo MS på söndagen arrangerade allsvensk isracingmatch på Fredrikshov i Morgongåva. Nära 400 åskådare njöt av bland annat gnistrande solsken, mullrande maskiner, korv och fika.