"Det dribblas med publiksiffrorna"

Och hur ska vi kunna jämföra publiksnitt när lag använder skilda sätt att få fram sin information?
Jag försökte reda ut saken genom att höra efter hur Uppsalas elitlag räknar ut sin publiksiffra. Tillvägagångsätten skiljer sig - och ibland kan publiksiffror skilja sig från verkligheten.
Det saltas lite här och där som på en hantverkares faktura.

UNT har räknat publik (inklusive publikvärdar, bollkallar etc) på några matcher under den senaste tiden, som stickprov, och jämfört siffrorna med klubbarnas officiella siffror.
På Storvretas hemmamatch mot Järfälla förra veckan var det 698 personer i publiken. Storvreta rapporterade 967.
På Sirius hemmamatch mot Vasalund var det 1197 personer i publiken. Sirius rapporterade 1 275.
På Uppsala Baskets hemmamatch mot Solna var det precis över 500 i publiken. Uppsala rapporterade 626.
Det är inga gigantiska skillnader, men ändå skillnader.

En orsak till att det blir luft i publikstatistiken är att det finns dem som räknar biljetter som publik. Så fort en biljett är såld räknas den som en besökare, oavsett om biljetten - eller säsongs- och vipkorten - används.
Storvreta medger att deras officiella publiksiffror kan skilja sig från det verkliga publikantalet.
- Vi utgår från den siffra som vi får fram i datasystemet, och tja ... det kan vara så att det är sålda biljetter som syns och inte faktiska antalet personer i hallen. Det låter märkligt, det måste jag faktiskt ta och kolla upp, säger Storvretas styrelseledamot Ove Gustavsson.
Gör det, säger jag. Min åsikt är att en publiksiffra ska vara antalet faktiska personer och inte sålda biljetter. För en förening är så klart antalet sålda biljetter den intressanta siffran, men för publiksiffran är det fel om man räknar med personer som inte är på plats. Då är det inte längre någon publiksiffra. Då lurar man bara sig själv.

Det dribblas med publiksiffror på fler sätt. I stort sett alla Uppsalalag använder i dag ett form av digitalt biljettsystem. Den siffran kompletteras allt som oftast med ytterligare en siffra som räknas fram för hand.
Det är nu det börjar bli dimmigt. Det är nu det höftas till.
Den gråzon av åskådare som kallas funktionärer och publikvärdar samt biljettlöst "gratisfolk" såsom ledare, veteraner och ungdomsspelare räknas i flera fall inte in på samma sätt som de betalande åskådarna.
Sirius bandys Kaveh Sarvari erkänner att det är ett gissel att få siffrorna exakt rätt.
- Alltså, vissa siffror måste man uppskatta. Alla som är inne på arenan ska räknas med och det kan vara väldigt mycket funktionärer och publikvärdar i rörelse. Vi lägger alltid på 50-100 personer på publiksiffran, säger Sarvari.
Almtunas Jan Björkman väljer att uttrycka det på ett annat sätt:
- Gränbyhallen är som en schweizerost, det kommer in folk lite här och var. Det är svårt att ha exakt koll.

Så ... efter att ha pratat med Uppsalas elitlag kan man säga att det egentligen är omöjligt att få helt tillförlitliga siffror. Vi kan få ganska bra siffror, ett hum, men inte exakt.
Jag vill inte tro att det pågår ett medvetet fusk med publiksiffror att man lägger på några hundra för att det ska se bra ut, men i fortsättningen kanske det är bäst om speakern ropar ut "i kväll är det på ett ungefär 700 åskådare på plats."
Det är närmare sanningen.

"Det dribblas med publiksiffrorna"

Vi har sett och hört styrelsekostymer slå sig för bröstet och säga: "Vi har minsann höjt vårt publiksnitt med si och så många procent". Eller: "Ha! Vi har i alla fall mer publik än dem."Frågan är hur tillförlitliga de officiella publiksiffrorna är egentligen?