Genom att berätta om sin homosexualitet och sin egen psykiska ohälsa, vill 26–åriga Sebastian Sund uppmuntra ungdomar att vara sig själva. Vi möts på Danelids IP där han är tränare för ett ungt damlag. Själv har han tränat fotboll under hela sin uppväxt och jobbat som fotbollstränare i tio år.
– Vuxna tar för lätt på när ungdomar säger ”jävla bög” eller ”fjolla”. Det är inte bara ord. Vi väljer värdet på orden. De är kränkande, nedsättande och sårande och därför måste vi markera att de inte är okej.
Sebastian Sund har valt att arbeta aktivt med normkritik med sina spelare i Danmarks IF för att bryta med vad han beskriver som en ”rådande machokultur”.
– Jag är tydlig med att markera vad som inte är okej. Om nedvärderande skämt eller kommentarer som ”Du spelar som en bög”, ”Du skjuter som en tjej” eller ”din mamma är en hora” förekommer, säger jag ifrån.
Normkritik handlar om att ifrågasätta normer som kränker, diskriminerar, värderar och begränsar människors handlingsutrymme. Det kan handla om kroppsideal, sexuell läggning, hudfärg eller kön. Vanligt förekommande skällsord som ”hora”, ”bög”, ”cp”, ”fetto” och ”dampunge” pekar på normen att vara heterosexuell, att inte ha en funktionsnedsättning eller att inte vara överviktig.
– I vårt språk märks det att egenskaper som förknippas med män är högre värderade. Exempelvis är fler statusord som ”pondus”, ”stark” och ”ta för sig” förknippade med män, medan man använder ”skinn på näsan” om kvinnor. Tar en kvinna för sig, är det vanligare att kalla henne ”bitch”, säger Sebastian.
Denna ojämlika värdering är inte bara problematisk för kvinnor, utan även för män, anser han. Eftersom den gör det svårare för dem att göra aktiviteter som traditionellt förknippas med flickor, eller att ta till sig av traditionellt kvinnliga egenskaper.
I sin roll som fotbollstränare är han noga med vilka exempel, ord och uttryck han använder och förväntar sig inte att spelarna ska följa en traditionell norm.
– När jag spelade fotboll som barn var jargongen hårdare. Du skulle inte vara känslostyrd, utan som en robot som utför ett jobb. Fick man beröm, var det ofta för att man var tuff och macho. Vi fick lära oss att män inte pratar om känslor.
I omklädningsrummet hölls en hård jargong.
– Stämningen trissades lätt upp. Det var vanligt med kommentarer om storleken på könsorgan, att man sa ”vad glor du på bögjävel” eller snärtade varandra med handduk.
Sebastian Sund tycker att den rådande machonormen inom fotbollen där män förväntas vara heterosexuella, inte prata känslor, gråta eller söka hjälp, börjar suddas ut. Exempelvis tack vare #metoo. Men det finns jobb kvar att göra.
– Det är mer okej för män att använda våld och aggression för att uttrycka sig. Cirka 70 procent av alla som begår självmord är män. Att som manlig fotbollsspelare berätta att du är homosexuell är också tabu. Av alla kända manliga fotbollsspelare, vet jag fyra som gått ut med sin homosexualitet. Och fortfarande är det vanligt med en viss jargong i omklädningsrummen med nedvärderande och skämtsamma kommentarer om med– och motspelare.
För att bryta normer har Sebastian Sund valt att prata öppet om sin homosexualitet, trots att det finns risk för exotisering. Han berättar också om egna perioder av psykisk ohälsa för sina spelare och uppmuntrar dem att våga prata om hur de själva mår.
– Som ledare är du en förebild oavsett om du vill eller inte. Därför behövs en representation av alla typer av människor. Man ska kunna vara den man är utan att känna pressen att följa normer. Hade jag haft fler förebilder som barn, hade jag kunnat känna att jag är okej.
Under 2019 delar Uppsala kommun ut en handbok till föreningar med syftet att förebygga kränkningar och trakasserier och skapa en bättre föreningsmiljö som får fler ungdomar att stanna kvar.
Handboken ”Alla är inkluderade - för en jämställd, jämlik och normkritisk förening” tar upp att ungdomar i kommunens idrottsföreningar upplever det som problematiskt med förekomsten av homoskämt och skällsord som ”CP” och ”reetard” samt att det förekommer könsindelning på träningar.
– Det är jättebra att kommunen gett ut en handbok. Med tanke på hur många barn som spelar fotboll är det ett viktigt jobb. Vi ska vara en trygg plats för alla. Och machokulturen är inte en hög mur som inte går att ta sig över, utan en ballong som vi kan ta hål på.