Huvudtränaren för Sirius fotboll, Andreas Brännström, går i UNT 31/7 till försvar rörande klubbens agerande inför och i träningsmatchen mot Leicester i början av juli.
I mitt inlägg på Sportforum 27/7 framförde jag åsikten att IK Sirius lurade Uppsalapubliken och att styrelse, fotbollsledning och spelare inte uppträtt tillräckligt professionellt och ambitiöst.
Först till sveket mot publiken. Sirius gick i stora annonser ut och gjorde reklam för årets match strax efter att det blivit klart att Sirius skulle möta Leicester City på Studenternas. Redan då och ända fram till matchdagen borde Sirius ha meddelat alla som skaffade förköpsbiljetter att a-laget förbjudits att delta. ”Många av spelarna skulle helt enkelt inte få spela på grund av det oerhörda slitage som det innebär att spela två matcher på tre dagar.” Detta är helt enkelt inte seriöst enligt Brännström, sjukgymnast, fystränare och övriga fotbollsansvariga. Vad tänker förköparna? Återkommer de?
Hur tog spelarna beskedet? När fick de veta att de inte skulle få vara med i årets match? Jag hoppas innerligt att många av dem protesterade och föreslog en senareläggning av ledigheten.
Om inte finns nog ett och annat att invända mot spelarnas ambition. Visst skulle väl landslagsmän som Sosseh ha velat visa upp sig för ”Svennis” och hans Leicester, kanske ytterligare någon i ”a-gänget”?
Brännström skriver vidare att det är inget annat än brist på hyfs att skriva att hans spelare saknar ambition. Som före detta UNT-journalist borde jag ha uttryckt mig klarare. Ingen ska tro att jag inte vet att alla på den här nivån har en ambition. Annars står man inte ut med bortåt 300 träningspass om året. Sedan är det en helt annan sak om ambitionen i alla sammanhang räcker till.
Enligt Brännström hade Sirius åtta dagars ledighet i svit från sin fotboll (11–19 juli). Jag har svårt att förstå att inte den perioden kunde ha flyttats fram ett par dagar. Det skulle knappast påverka höststarten mot Akropolis 12 dagar senare. Om man gjort så kunde spelarna och tränare Brännström ha bevistat ”Svennis” träningar, deltagit i det seminarium Leicestertränaren inbjudits till - och funnits på Studenternas redo för spel. Om de inte fått spelförbud förstås!
Två saker till i Brännströms svar. Varför är det ”ett oerhört slitage” att spela två matcher på tre dagar? Ishockeyns elitserie och allsvenskan har det närmast som regel hela säsongen. bandyn, basketen, volleybollen och handbollen har likadant under sina mästerskap. Individuella idrotter som till exempel tennis sliter säkert oerhört på sina utövare året runt. För Sirius fotboll gällde det ett enstaka tillfälle.
Brännström konstaterar att jag måste ha upplevt betydligt värre saker under 40 år som journalist. Visst har jag det, men jag syftade naturligtvis på att jag aldrig upplevt maken till oprofessionellt uppförande i samband med ett idrottsevenemang. Publiken fördes bakom ljuset i en månads tid, spelarna förbjöds att delta i årets match även om de ville vara med och detta för att det inte gick att spela två matcher på tre dagar.
Enligt Brännström hade Sirius tränat stenhårt under uppehållet innan laget mötte UIF i en träningsmatch 26/7. Jag utgår från att Sirius inte tränade så hårt söndag och måndag för då riskerade man ett oerhört slitage även mot ett mycket sämre lag. Skaderisken var säkert större här än i en vänskapsmatch mot Leicester City.
Brännström avslutar med att harangera Garcia (Gusk), Ogbu, Östlund (Gusk) och Berglund och det stämmer jag gärna in i. Men att IK Sirius möter Leicester City och under en period av matchen inte hade mer än en (två enligt en annan uppgift) spelare på planen samtidigt tyder tyvärr både på bristande ambitioner och en brist på professionalism.
Jag önskar Sirius allt väl och hoppas att laget går upp i superettan. Jag önskar också Andreas Brännström lycka till som tränare.