– Officiellt är det ingen som bor här, men man är aldrig ensam, säger Lovisa Mattsson som arrangerar spökvandringarna i sommar.
Vandringarna inleds alltid med lite bakgrund om vallonbruket, vad man gjorde här och vilka som bott i huset. Alla historier är lokalt anknutna och de flesta spöken är kända vid namn – utom vita damen, som ibland ses sväva ovanför dammen utanför herrgården. I rummet där spökvandringarna börjar står en stor hjulstol som tillhörde den sista brukspatronen Per Adolf Tamm som tog över driften 1802. Efter sin död flyttades hjulstolen upp på vinden, men där rullade den jämt så tjänsteflickorna klagade och den flyttades ner, men den står fortfarande inte stilla.
– Det har faktiskt hänt att den har börjat rulla när vi har haft gruppbesök här. En annan gång stod en besökare ute i parken och undrade om någon bodde här, för han såg en man sitta i en stor stol och titta ut genom fönstret, berättar Lovisa Mattsson.
Bakom en tung dörr leder en trappa ner i källargångarna. Här är trångt, mörkt och spindelväv i taket.
– Nytt för i år på ”vuxenspök” är att vi öppnar upp källardelar som aldrig tidigare fått besök och skillnaden är större mellan vuxenspök och barnspök.
Förr bodde tjänsteflickorna här nere, i dag är det Gammel-nådans tillhåll, en av Österbybruks svarta damer. Hon var en av Per Adolf Tamms fruar och känd för att vara mycket pedantisk och sträng mot pigorna.
– Senast för en månad sedan sågs hon av spökjägare nere i källaren. Hon springer fortfarande där nere och håller ordning på tjänstefolket och ser till att de gör som hon vill. Spökjägarna gjorde även nya upptäckter och ska komma tillbaka i helgen för att försöka ta reda på mer, säger Lovisa Mattsson.
De gäster som väljer att övernatta på Värdshuset Gammel Tammen kan om natten få höra hästhovar och vagnshjul i gruset. Då är det den andra svarta damen som anländer. Hon levde egentligen på 1700-talet. Historierna är många, men trots alla andar som ska finnas på herrgården så har det verkat ganska lugnt. Vi ska ta några sista bilder till reportaget innan det är dags att åka, men då märker jag att kameran inte fungerar som den ska. Det går inte att ställa in skärpan. Det hände nere vid korsdammen. Är det vita damen som pillat på inställningarna? Vi var nog inte ensamma i alla fall ...