Som för många andra blir det mycket hemarbete för Tove Fall.
Den senaste tiden har det kommit flera studier om hur många som har varit smittade av covid-19. I en undersökning från Folkhälsomyndigheten hade bara drygt sju procent av stockholmarna utvecklat antikroppar, vilket är betydligt färre än myndigheten tidigare prognostiserat.
Osäkerhetsfaktorer finns, exempelvis är det inte känt om alla smittade utvecklar antikroppar. Kanske är urvalet inte heller representativt, eftersom studien är gjord på vårdcentraler.
Men siffrorna är ändå i samma storleksordning som resultat från andra länder. De har fått stor uppmärksamhet, eftersom andelen smittade kan säga något om hur länge covid-19 väntas härja i befolkningen. Ju färre som redan smittats, desto längre tid tar det innan epidemin dämpas av att många är immuna, enkelt uttryckt.
Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi, drar slutsatsen är att pandemin kommer att hålla i sig under en lång tid, troligen långt in på hösten.
– Jag tänker att vi nu ska sätta målen lite högre och faktiskt trycka ner smittan. Det finns mycket att vinna på det, säger hon.
En generell lockdown måste inte vara nödvändigt, däremot att testa betydligt fler. De som visar sig vara smittade får isolera sig och deras kontakter kartläggs och testas. På så sätt kan de inte föra viruset vidare och spridningen minskar. Den metoden rekommenderas av Världshälsoorganisationen, WHO, och praktiseras i länder som Tyskland och Finland.
– Jag förstår att det är en utmaning med många saker som ska klaffa och att det är viktigt att göra på rätt sätt. Men nu börjar jag tycka att det blir lite märkligt att andra länder klarar det här men inte vi. Vi måste nog ta hjälp och se hur de har gjort, säger Tove Fall, som understryker att testningen också är viktig för forskningen om coronaviruset.
3,7 miljoner användare i tre länder har laddat ner appen COVID Symptom Study. Genom att logga sina symtom hjälper de forskargruppen, där Tove Fall är en av forskningsledarna, att studera spridningen.
Statsepidemiolog Anders Tegnell håller med om att metoden är användbar, om än resurskrävande. Ju fler som är smittade, desto större arbete med att testa och isolera.
– Man jobbar med den här modellen så länge man kan, tills man måste använda resurserna till sjukvård. Så småningom, när smittan har kommit ner, kan man återgå till den här metoden igen, sade han i SVT:s Aktuellt i veckan.
Frågan om testning har seglat upp som en het politisk potatis, där oppositionen på riksnivå rasat över att Sverige ännu inte nått upp de till 100 000 coronatester per vecka som varit målet. Regeringen hänvisar till att testerna är regionernas ansvar, men det har varit svårt att få till det i praktiken.
Provtagningen sköts av vårdpersonal, anställda som behövs på andra ställen i vården.
– Svårigheterna skulle kunna hanteras genom att den ökade testningen utförs av andra aktörer än regionerna, utanför den ordinarie hälso- och sjukvården, har Mikael Köhler, tf sjukvårdsdirektör, tidigare sagt till UNT.
Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi, vid Uppsala universitet.
Den linjen är även Tove Fall inne på.
– Om regionerna inte mäktar med får vi lära oss av andra länder. Hur har man löst det och vad finns det för aktörer i Sverige som skulle kunna bidra? Kanske företagshälsovård eller nätläkarföretag kan hjälpa till, så vi kraftsamlar för att satsa oss ur krisen, säger hon.
En förlängd coronakris skulle leda till fler döda, fortsatt hög belastning på sjukvården och stora samhällskostnader.
– Coronaviruset kanske är mindre smittsamt men också mer dödligt än vi trodde initialt. Vi måste trycka ner det här nu, säger Tove Fall.