Det är helt tomt i rulltrappan upp till Sky City fastän det är lunchtid onsdagen före påsk. Ingen står i kö till Arlandatågets biljettkassa, på bänkarna bredvid med fönsterutsikt över flygplanen, finns gott om plats, fyra fem personer bara som väntar, ett par av dem bär munskydd. Ehsan Bares sitter vid ett av borden, han driver en sushirestaurang och är bedrövad över läget.
– Vi är konkursfärdiga. Vi är helt beroende av passagerare men UD avråder folk från att flyga. Fortsätter det så här klarar jag mig bara april månad ut. Det är verkligen akut. Vi måste agera innan kniven kommer in på bara benet, säger han och låtsas karva med en kniv på låret.
Hans sushirestaurang har funnits på samma ställe, i samma lokaler i 25 år. 21 av dem har Ehsan Bares arbetat där och för fyra år sedan tog han över som ägare. Sju timanställda har i veckan fått besked om att det inte finns jobb. Hans sex fast anställda kommer att få gå om det blir konkurs.
Pocket shop håller öppet den här dagen men om butiken ska vara öppen eller stängd bestäms dag för dag säger personalen som jobbar där. Klädesbutikerna rear, 50 procent står skrivet i rött på skyltar ovanför galgarna, men det syns ändå inte till några kunder. Inte i juicebaren heller. Jag pratar med mannen bakom disken i ett kafé som säger att de klarar sig ganska bra eftersom de har stamkunder bland markpersonalen på Arlanda.
Inte en människa syns till på rullbandet mellan Sky City och terminal fem, den terminal dit all flygtrafik styrts, övriga terminaler är tillfälligt stängda. Enligt ett pressmeddelande från Swedavia hade Arlanda sammanlagt 842 000 resenärer under mars, en minskning med 60 procent jämfört med samma månad i fjol. Antalet utrikesresenärer uppgick till 648 000, en minskning med 60 procent, medan antalet inrikesresenärer uppgick till 194 000, en minskning med 58 procent.
Bobby vandrar omkring i avgångshallen, han är på väg hem till Irland. Han har arbetat som elektriker i Sverige ett par månader och skulle ha fortsatt med det, men nu avbryter han vistelsen.
– Jag vågar inte stanna längre, snart stänger kanske British Airways ner avgångarna. Det är säkrare att åka nu. Jag ska hem till familjen, men först får jag sitta isolerad i två veckor, säger han och vandrar vidare.
I tullfiltret pågår arbetet med att sätta upp plastskivor till skydd framför disken vid röd punkt, där passagerare som har varor att deklarera passerar. Peter Gustafsson är till vardags målare på drift- och underhållsavdelningen hos Swedavia. Han är, som sina drygt tio kolleger, permitterad och arbetar två dagar i veckan.
– Fördelen är att vi kommer åt att jobba på ytor vi vanligtvis inte når eftersom det alltid är bystat med folk. Men det är märkligt att bara jobba två dagar i vecka och att det är så tyst, säger han.
På taxiplattan utanför terminalen står sammanlagt åtta lediga bilar. Taxichauffören Mirzai har väntat på kunder sedan sex i morse.
– Jag har räkningar på 11 000 kronor den här månaden, men jag har bara kunnat betala 3 000. Jag har behövt ta lån, säger han och skakar bekymrat på huvudet.
En potentiell kund, en man, kommer ut från terminalen och genast börjar alla chaufförer vinka och erbjuda sin bil för transport.
– Förlåt kära kolleger, förlåt – men han hade förbeställt, ropar en taxichaufför och vinkar till sina kollegor.