Alva Spångberg, läkarstudent, är kritisk till ledarredaktionens resonemang om betyg och högskoleprovsresultat.
I ledaren ”Högskoleprovet har fått ta för stor plats” (UNT 3/3) föreslår Johan Rudström att antalet studenter som kommer in på ”spetsutbildningar” via högskoleprovet bör minskas till förmån för betyg. I mitt examensarbete undersöker jag om prestation eller genomströmning skiljer sig mellan de två urvalsgrupperna betyg och högskoleprov på läkarprogrammet i Uppsala. Liknande jämförelse har gjorts vid Göteborgs universitet och resultaten är tydliga: det finns inga större skillnader mellan grupperna.
För det första har läkarstudenter som kommit in via högskoleprovet generellt även höga gymnasiebetyg, men har fått gå ”HP-vägen” då de ligger precis under betygsgränsen. För det andra är inte högskoleprovet det stora problemet vid antagning till vår ”spetsutbildning”. Problemet är att det är svårare att komma in än vad det är att klara av programmet. Ett exempel på detta är när HP-fusket var utbrett runt 2017 och vissa hann så långt som termin 8 (!) innan de blev upptäckta och fick sluta. Jag stödjer på inget sätt fusk, men jag tror att den akademiska tröskeln till programmet är för hög.
En svårighet vid antagning till just läkarprogrammet är att studenterna ska vara lämpade för både studier samt kommande yrkesövning. Sverige skiljer sig från majoriteten av universitet i exempelvis England eller USA där de utöver akademisk prestation bedömer motivation och lämplighet hos individen med hjälp av intervjuer och inträdesprov.
Studenterna som antas ska självklart ha kapacitet att klara av universitetsstudierna. På KI i Stockholm använder de PIL (Prov- och Intervjubaserad antagning till läkarprogrammet) där en tredjedel av läkarstudenterna antas utifrån tidigare skolresultat, kunskapsprov och intervju. Detta borde införas som komplement till gymnasiebetyg och högskoleprov på utbildningar med högt söktryck.
Att justera urvalskvoterna och minska antalet som kommit in via högskoleprovet kommer inte göra att vi får bättre studenter. Att ha haft höga betyg i gymnasiet är nämligen ingen garanti för att vara intresserad av yrket eller motiverad till att slutföra utbildningen.
Alva Spångberg
läkarstudent termin 10 vid Uppsala universitet
Svar
Att antalet antagna med högskoleprov ska bli färre betyder inte att de betygsantagna måste bli fler. Betygen har sina problem med inflation och glädjebetyg på vissa gymnasier. Det verkliga bekymret med Högskoleprovets höga status är just att det tar fokus från gymnasiestudierna under andra och tredje året, till nackdel för de vanliga studierna och kunskapsinhämtningen. Fler bakdörrar till högskolan, som antagningsprov, är däremot en utmärkt idé.
Johan Rudström