Ida Rosander, insatsledare i Vittinge.
Den stora sökinsatsen i Vittinge är nu inne på sitt tredje dygn. I sina försök att hitta den 77-årige mannen har polisen utökat sökområdet och hemvärnet har kallat in förstärkning från Västmanlandsbataljonen.
Förutom kampen mot klockan har de som letar ännu en motståndare – värmen. Under både tisdagen och onsdagen har det varit över 30 grader varmt och insatschefen Ida Rosander menar att hettan är något som påverkar arbetet.
— Både människor och hundar blir väldigt trötta och varma. Men med regelbundna vätske- och nedkylningspauser så fungerar det ändå bra, de gör ett otroligt jobb där ute, säger hon.
Kan vädret påverka chanserna att hitta den försvunne mannen vid liv?
— Jag är inte utbildad läkare, så det är ingenting jag kan uttala mig om. Vi letar vidare och jobbar fortfarande för att vi ska hitta honom vid liv, säger Ida Rosander.
Isabella Blomdahl och Robin Andersson är två av poliserna som under onsdagen har sökt igenom Vittingeskogarna efter 77-åringen. De kan bekräfta att det inte är någon lätt uppgift de har ställts inför.
— Det är otroligt varmt, myggigt och jag trampade ner i ett träsk efter knappt en timme i morse, så terrängen är väldigt tuff, säger Isabella Blomdahl.
Men trots de tuffa väderförhållandena ligger deras fokus bara på uppdraget, att hitta den försvunne mannen.
— Om det är så här ogynnsamma förhållanden för oss, hur är det då för honom som vi letar efter? Vi har vatten och mat med oss hela tiden för att orka, han har troligtvis ingenting. Det är sådant vi måste tänka på när vi tycker att det är som varmast. Så vi går inte runt och gnäller över värmen, vi vill bara hitta honom så snart som möjligt, säger Robin Andersson.
Poliserna Robin Andersson och Isabella Blomdahl under insatsen i Vittinge.
Trots att det nu har gått tre dygn i värmen menar både Robin Andersson och Isabella Blomdahl att det fortfarande finns hopp om att hitta 77-åringen vid liv.
— Vi har jättebra förutsättningar för att leta vidare med mycket resurser och personal på plats. Hoppet är det sista som överger en, det finns blåbär i skogen och med lite tur så hittar han ett dike där han kan få i sig vatten. Det får oss att hoppas på det bästa och jobba vidare, säger Robin Andersson.