Hur ofta eftersöksjägaren Johan Öhman åker ut på larm om viltolyckor varierar. "Det kan vara allt från flera gånger per dag till någon gång i månaden", säger han.
I Sverige drabbar en stor majoritet av viltolyckorna rådjur. Hela 43 000 stycken i år. Enligt Nationella Viltolycksrådet brukar antalet viltolyckor stiga under vintern, något som eftersöksjägaren Johan Öhman håller med om:
– Det kan bero på att det brukar vara en övergångsperiod såhär års vilket orsakar mer rörelse hos djuren.
Han har ryckt ut som eftersöksjägare i 15 år och är i dag samordnare för eftersöksjägare inom Örsundsbrodistriktet, vid sidan av sitt heltidsarbete med att planera avverkning av skog.
– När vi får ett larm av polisen om en viltolycka åker vi ut direkt, oavsett om det är på dagtid eller mitt i natten, så det är ett krävande uppdrag, säger Johan.
Kraven för att bli eftersöksjägare är höga, man behöver en godkänd jakthund och många års erfarenhet inom jakt.
– Hundarna är helt ovärderliga. Så fort djuret lämnar platsen för olyckan är det hundarna som gör att vi lyckas spåra djuret i skogen tillsammans med en kompetent förare.
Johan har tre godkända jakthundar som får åka med och spåra djuren vid viltolyckor. Här med hunden Isa.
Att arbeta som eftersöksjägare är inte helt riskfritt – av flera olika skäl.
– Det är riktigt farligt att jobba längs de stora vägarna. Vi har haft ett par incidenter på andra distrikt i landet där jägare blivit påkörda när de går längst med vägarna. Folk är dåliga på att bromsa in och bränner förbi trots att vi sätter ut varningstält, säger Johan.
Men han berättar även om hoten som drabbar eftersöksjägare som åker ut på viltolyckor när känsliga arter blivit påkörda.
– Vi har varit med om jägare som hotas av exempelvis djurrättsorganisationer för att de åkt ut på uppdrag och skjutit en påkörd varg.
Eftersöksjägare får endast skjuta ett påkört djur på uppdrag av polisen, annars kan det räknas som tjuvjakt.
Johan fortsätter:
– Det spelar ingen roll om vargen ligger halvdöd i diket med ett krossat bäcken, hoten kommer in ändå. Det var en jägare som blev mordhotad, misshandlad och fick sitt hus vandaliserat. Av den anledningen har jag lovat min fru att tacka nej till sådana uppdrag.
Polisen erbjuder därför skyddat boende till eftersöksjägare som åker ut på uppdrag för att skjuta en skadad varg.
Trots de många riskerna med arbetet anser Johan att han gläds över att göra samhället en tjänst.
– Folk är väldigt tacksamma när vi kommer ut vid en viltolycka och ser oss lite som räddare i nöden. Det finns de som sitter och klappar det påkörda rådjuret och vill att vi åker in till en veterinär. Men vi skulle aldrig skjuta ett djur om vi inte gjorde bedömningen att det inte skulle klara sig. Vi orsakar i själva verket mindre lidande, anser han.
Att antalet viltolyckor ökar under vinterhalvåret beror på halare väglag och att djuren tenderar att söka sig till vägarna i större utsträckning. I november inträffade över 500 viltolyckor i Uppland vilket är mer än vanligt.
Okunskapen kring viltolyckor tror Johan Öhman kan bero på att de flesta bilister inte har varit med om en viltolycka tidigare när de ringer in till polisen.
– Där gäller det att stanna på en säker plats, ringa 112 och markera ut platsen. Ibland är det svårt att stanna precis där olyckan inträffat. Då kan man sätta upp markeringen i närheten och meddela polisen att olyckan skedde till exempel 200 meter längre bort. Det är jättesvårt för oss att söka efter spåren i efter hand, så det underlättar verkligen.
För att minska risken för att orsaka en viltolycka bör man bland annat ta varningsskyltar för upphörande viltstängsel på allvar.
– Släpp på gasen vid varningsskyltar för upphörande viltstängsel och var extra uppmärksam vid gryning och skymning. Sedan är det viktigt att hålla avstånd till framförvarande fordon och inte ha tunnelseende på vägen.