Du är generaldirektör för Livsmedelsverket, förklara varför det behövs en nationell kontrollplan för livsmedelskedjan?
– Enligt EU:s livsmedelslagstiftning ska alla medlemsländer ha en nationell kontrollplan som revideras årligen. I Sverige samverkar alla kontrollmyndigheter och tar fram gemensamma mål, med fokus på fyra viktiga områden. Eftersom det är så många myndigheter som berörs, inte bara på nationell nivå utan också 21 länsstyrelser och 290 kommuner, är det en styrka inte bara för dem som kontrollerar, utan också för de som kontrolleras och i slutänden för konsumenterna.
Vilka är de fyra fokusområden som kontrollplanen riktar in sig på?
– Ett säkert dricksvatten med minskning av kemiska och mikrobiologiska ämnen, minskning av livsmedelsburna sjukdomar orsakade av bland annat campylobakter och listeriabakterier, minskade effekter av miljöföroreningar som påverkar hälsan, och säkerställande av information om livsmedel genom hela livsmedelskedjan.
I Uppsala har grundvattnet påverkats negativt av PFAS-föroreningar. Kan en kontrollplan förhindra liknande hot mot dricksvattenförsörjningen i framtiden?
– Samverkan mellan myndigheter kan göra att faror för dricksvattnet upptäcks och helst förhindras, och också att kunskap om möjliga åtgärder sprids. Den statliga dricksvattenutredningen har föreslagit att ett dricksvattenråd inrättas vid Livsmedelsverket. Uppgiften ska vara att utveckla en nationell dricksvattenstrategi med handlingsplan. Andra förslag är att inrätta ett nationellt kunskapscentrum för dricksvattenfrågor och utökade mandat för beslut om bland annat vattenskyddsområden.
Livsmedel produceras inte bara i Sverige, har Livsmedelsverket koll på mat som kommer hit från andra länder också?
– Livsmedel som produceras inom EU kontrolleras i respektive land och alla medlemsländer har nationella kontrollplaner. En annan sak är produkter länder utanför EU. Anläggningen där de produceras ska vara EU-godkänd och produkterna kan kontrolleras vid införsel och ute i försäljningsled. Ett orosmoment är den ökande e-handeln, inte minst handel med kosttillskott.
Varför är det oroande?
– Därför att vi har otillräcklig kontroll av marknadsföringen på nätet, vad produkterna innehåller och eventuella risker med dem. Vi har föreslagit regeringen att Livsmedelsverket utökas med en grupp med särskilt ansvar för att följa internetsajter och grupper på nätet där kosttillskott saluförs. Vi vill veta vilka som säljer vad, och också kunna analysera vad produkterna innehåller.
I kontrollplanen poängteras att myndigheterna ska samarbeta med branschorganisationer och näringsliv när det gäller kontroller i livsmedelskedjan. Varför nämns inte konsumentorganisationer?
– Livsmedelslagstiftningen lägger ansvaret för säkra livsmedel på producenterna, därför är det viktigt att myndigheter har en god dialog med dem oavsett om de är odlare, djuruppfödare eller finns i livsmedelsindustri och handel. Dialog och stöttning underlättar för dem att göra rätt. Kontrollerna görs för att skydda konsumenterna.
Är det bakterier, föroreningar och smittor som är de största hoten mot folkhälsan?
– Nej. Den stora folkhälsoutmaningen är ohälsosamma vanor. Många känner igen Nyckelhålet, märkningen som anger att det är en hälsosam produkt. Ändå äter vi för lite fullkorn, frukt och grönsaker och äter för mycket godis och snacks och dricker för mycket läsk. De som vill veta mer om livsmedel och vad de innehåller och om goda kostvanor, rekommenderar jag att läsa vår hemsida, www.livsmedelsverket.se.
Vilken fråga ser du som viktigast för Livsmedelsverket 2017?
- Att tillsammans med många andra kraftsamla runt ohälsosamma matvanor. De stora klyftorna i hälsa och livsstil som finns är ovärdigt ett land som Sverige.
Fotnot: Campylobakter är bakterier som ger magsjuka. Listeriabakterier kan ge symptom som feber, ledvärk och magsjuka, äldre personer och gravida kvinnor kan drabbas av svårare sjukdom.