När man läser "Pastorerna i Knutby - en autentisk kriminalroman", skriven av P4 Upplands tidigare reporter Mårten Nilsson, träder ett tydligt mönster fram som kännetecknar religiös sekterism.
Församlingen hade en stark sammanhållning. Personer som mådde dåligt togs emot med öppna armar. Där fanns en tydlig hierarki och ett maktmissbruk. Lydnadskulturen var stark och barn fostrades tidigt till att lyda. Det förekom hot och våld, sexuellt utnyttjande – och till slut mord.
Nu uppmärksammas Knutby ännu en gång. Tre tidigare pastorer står åtalade för brott som kränkningar, misshandel och i ett fall sexuellt utnyttjande. Församlingsmedlemmarna som har utsatts för kränkningar och brott förtjänar upprättelse.
Det är även lätt att sympatisera med alla de Knutbybor som bara vill leva sina liv och utanför Knutby kunna säga var de bor utan att få fundersamma blickar. I all medieuppståndelse är det lätt att glömma att Knutby också är ett vanligt samhälle. Och zoomar man ut kartan finns det gott om exempel på hur människor kan lockas in i destruktiva sammanhang.
På senare år har 300 personer från Sverige rest ner till Syrien och Irak för att ansluta till terrorsekten Islamiska staten. Människor kan bevisligen vara beredda att göra mycket - lämna ett liv i frihet, halshugga, terrorisera, våldta - om de är tillräckligt ideologiskt och religiöst övertygade.
Det finns också gott om exempel på ideologisk extremism som saknar religion som ingrediens. Säkerhetspolisen ringar som bekant in framför allt tre våldsbejakande grupperingar. Förutom de våldsbejakande islamisterna hålls ett extra öga på vit makt-miljön och den autonoma miljön.
Nätet är ofta en naturlig mötesplats för radikalisering.
Häromdagen tog Aktuellt upp den så kallade incel-rörelsen. Det handlar om män som lever i ofrivilligt celibat och som tycker sig ha rätt till sex. I extremfall har de utfört terrordåd, riktade mot kvinnor, i USA och Kanada. De "umgås" på nätforum och vill hämnas på samhället.
Men inte heller ideologisk övertygelse är nödvändigt för att hitta sektliknande drag. Till exempel bygger hederskulturen – likt sekter – på att den som avviker från kollektivet förskjuts eller utsätts för bestraffning.
Händelserna i Knutby är en påminnelse om hur långt det kan gå med sektliknande församlingar. Försvagar den aktuella rättegången de gamla strukturerna en gång för alla?
Det man säkert kan veta är att samhället alltid behöver vara beredd på problem. Och att sekterism behöver motverkas - vilken form den än dyker upp i.