– Sjukvårdens resurser har inte hängt med. Köerna för att få komma på utredning är nu uppe i åtta till tolv månader. Det är självklart inte bra, många personer som upplever att de fötts med fel kön mår mycket dåligt och har självmordstankar, säger överläkaren och psykiatrikern Fotios Papadopoulos som gör könsdysforiutredningar på Akademiska sjukhuset.
Hur många patienter tar ni emot per år?
– När jag började på mottagningen 2010 hade vi 20 nya remisser om året. Nu har vi 160 per år. Den här enorma ökningen ser vi i alla länder där det finns pålitliga data. Ökningen är störst bland yngre och bland de som fötts med kvinnokropp.
Vad beror ökningen på?
– Man vet inte säkert, men något som säkert påverkar är att det i dag finns så mycket tillgänglig information att personer kan känna igen sig och söka tidigt. Medelåldern hos de som söker i dag är 24, men vi har också många tonåringar. Tidigare hade vi en högre andel äldre personer, jag har mött 60-åringar som alltid känt att något är allvarligt fel men visste inte vad. Det har också förts fram tankar om att hormonstörande ämnen, som blivit allt vanligare, kan ligga bakom en del av ökningen.
Vet man vad könsdysfori beror på?
– Nej. En teori är att det sker en rubbning under fosterstadiet. Under första trimestern av graviditeten utvecklas könsorganen. I tredje trimestern utvecklas hjärnan utifrån könshormoner. Teorin är att något i dessa processer går fel så att kroppen utvecklas åt ett håll och hjärnan – och därmed upplevelsen av vilket kön man är – åt ett annat.
Hur går en utredning till?
– Psykiater, psykolog och kurator träffar patienten för att se om hen uppfyller diagnoskriterierna. För att få diagnosen krävs att personen under en längre tid haft en annan könsidentitet än den hen blivit tilldelad vid födelsen. Personen ska också lida av sin kropp och ha en stark önskan om att korrigera kroppen för att det yttre och det inre ska stämma överens.
Och hur går sedan behandlingen till?
– Utredningen tar ungefär två år. Under det andra året kan personen påbörja könsbekräftande behandling vad gäller hormoner och vissa mindre operationer samt röstträning och hårborttagning. En underlivsoperation kan göras tidigast tre år efter att behandlingen påbörjats, för att få göra en sådan behöver man ha sökt tillstånd hos Socialstyrelsen.
Är det lättare att förvandla en manskropp till kvinnokropp eller tvärtom?
– Det beror på. Testosteronbehandling ger skäggväxt och mörkare röst. Däremot är det väldigt svårt att göra en naturtrogen penis, och bara 10-20 procent väljer därför att göra en operation. Att göra ett kvinnligt underliv är lättare, resultatet blir ofta mycket bra. Östrogenbehandling ger personen mindre behåring och kvinnlig kroppsform, men vissa maskulina drag i utseendet kan ändå finnas kvar.
Ångrar sig vissa efter behandlingen?
– Ja, men de allra flesta mår betydligt bättre efter könskorrigeringen. Vad gäller den gamla patientpopulationen, alltså innan den stora ökningen, är det 1-2 procents ångerfall. Vi hoppas såklart att det är lika liten andel bland de nya patienterna, som i snitt är mycket yngre, men det vet vi inte förrän om några år.
Hur tidigt märks könsdysfori hos en person?
– Tidiga tecken kan märkas i tre- fyraårsåldern. Pojkar som säger att de vill vara flicka, bara vill ha flickkläder och leker med traditionella flickleksaker. Och tvärtom: flickor som säger att de vill ha snopp när de blir stora och som leker med pojkar och typiska pojkleksaker. Men man ska veta att 80 procent av dessa barn inte kommer att ha könsdysfori. De med sen debut känner först i puberteten eller senare att de har fel kropp.
Hur brukar föräldrar reagera på att deras barn vill byta kön?
– Vissa kan nästan uppleva att de förlorar ett barn, andra säger att allt faller på plats. De flesta försöker vara stöttande, men det finns vissa föräldrar som säger att de kommer att säga upp kontakten. Det bästa du som förälder kan göra är att vara accepterande och stöttande. Samtidigt bör man inte överdrivet förstärka det nya beteendet, eftersom barnet måste känna att det går att backa om hen ändrar sig.