Louise Hamark, förvaltningsdirektör för Nära vård och hälsa i Region Uppsala, är glad för den nya ersättningsmodellen. "Högre kapiteringsersättning ger bättre förutsättningar för att kunna fokusera på kontinuitet, kvalitet och tillgänglighet i vården, även ute på landsbygden", säger hon.
En vårdcentral får ersättning baserat dels på de patienter som är inskrivna hos dem, så kallad kapiteringsersättning, dels på antalet fysiska patientbesök, så kallad besöksersättning.
I Region Uppsala utgör besöksersättningen idag 20 procent av vårdcentralernas totala ersättning – högst andel i landet.
– Risken är då att man tar snabba och onödiga besök med relativt sett friska patienter istället för att ta hand om multisjuka äldre, säger Louise Hamark, förvaltningsdirektör för Nära vård och hälsa i Region Uppsala.
Systemet har visat sig vara missgynnande för vårdcentraler på landsbygden, som har högre andel sjuka och äldre samt längre till sjukhus.
– Ju längre norrut och västerut du bor i Uppsala län, desto äldre och sjukare är du. Dessutom kommer patienterna på landsbygden med alla sina hälsoproblem till vårdcentralen, förklarar Louise Hamark.
– Det är svårt att få det att gå ihop ekonomiskt. Eftersom alla får komma till oss får vi göra medicinska prioriteringar och ge vård till de med störst behov först. Då kan det bli köer, säger Karin Kanon, chef för verksamhetsområdet Östhammar, som bland annat inkluderar Gimos, Österbybruks och Östhammars vårdcentral.
Karin Kanon är verksamhetsområdeschef för Nära vård och hälsa i Östhammar och Kungsängen. Området Östhammar inkluderar flera av regionens vårdcentraler som ligger längst ifrån sjukhus och har högst socioekonomisk utsatthet, bland annat beroende på ålder och utbildningsnivå.
Nu har regionen klubbat igenom en ny ersättningsmodell som gäller från och med 2025, där kapiteringsersättningen ökar från 80 till 90 procent.
– Så här har man det redan i resten av Sverige, så jag är tacksam att beslutet är taget även om det kommer sent, säger Louise Hamark.
Dessutom anpassas den så kallade strukturersättningen, så att vårdcentraler får ytterligare ersättning baserat på vårdcentralens avstånd till närmaste sjukhus respektive socioekonomisk utsatthet i området. Till detta skjuter man till 15 miljoner kronor.
– Jag tror att det blir jättebra. Förändringarna innebär en ökad ersättning för vårdcentraler som har många äldre och svårt sjuka patienter. Då kan vi själva anpassa vården efter invånarnas behov och inte efter att maxa antalet fysiska besök, säger Karin Kanon.
Tidigare har vårdcentralerna i Region Uppsala fått extra ersättning om de legat i en landsbygdskommun, inte baserat på avstånd från närmaste sjukhus. Det har gjort att exempelvis Almunge vårdcentral, som ligger i Uppsala kommun, inte har fått extra ersättning trots att de har långt till närmsta sjukhus och därför hög vårdtyngd.
Anledningen till att förändringen har dröjt är politisk.
– Tidigare har politiker sett fördelar med en hög besöksersättning för att det ger incitament till hög produktion. Nu ser man istället på kvalitetsfaktorer, som tillgänglighet och produktivitet, säger Johan K Nyström, utredare på Region Uppsala.
Finns det en risk att produktiviteten nu blir lägre?
– Ja, det är en risk. Men det som försvinner är kanske besök som inte hade behövts.