I maj 2021 testades många för misstänkt covid-19, här syns Erik Kronvall, samordnare för provtagarna, vid ett provtagningstält. Men i början av pandemin prioriterades vårdspersonal.
Det framgår av en enkätstudie bland vuxna i Uppsala med bekräftad covid-19 under den första vågen av pandemin.
– Eftersom vi ser att de ihållande symtomen kan försämra arbetsförmågan bör man överväga att ta med specialister från företagshälsovården i teamen som rehabiliterar patienter med långtids-covid, säger läkaren och forskaren Marta Kisiel vid Arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet.
Undersökningen omfattar 366 personer som ett år efter att de insjuknade i covid-19 besvarade en enkät om bland annat eventuella kvarvarande symtom, sjukskrivningar och arbetsförmåga. De flesta hade jobb inom vården, en grupp som var prioriterad för covid-testning i början av pandemin.
Även om många av symtomen från själva sjukdomstiden – till exempel feber, huvudvärk, muskelvärk och hosta – snabbt hade klingat av för de allra flesta uppgav närmare hälften, 47 procent, att de ännu efter ett år besvärades av symtom som de inte haft före sin covid-19.
Allra vanligast var trötthet och nedsatt lukt och/eller smak. Ungefär var femte deltagare hade sådana symtom efter ett år. Andra ganska vanliga besvär var andfåddhet och minnes- och koncentrationssvårigheter.
– Till skillnad från de flesta problemen var besvär med minne och koncentration något som inte klingade av utan tvärtom blev vanligare bland deltagarna under året efter den akuta infektionen med covid-19. Att symtom försämrades efter fysisk aktivitet var också ett problem som hade blivit vanligare efter ett år, säger Marta Kisiel.
En enkätstudie som denna kan inte förklara varför så många, trots en ganska lindrig infektion, under lång tid fortsätter att ha besvärande symtom efter sin covid-19. Men den ringade in flera faktorer som kunde kopplas till ökad risk för sådan ”långtids-covid”.
– Allra högst risk för kvarstående besvär efter ett år hade personer födda i något annat land, de med minst sju covid-symtom vid själva insjuknandet, de med kroniska smärtbesvär och de som uppgav sämre kondition än sin jämnåriga innan de fick covid-19. Långtids-covid var också vanligare bland överviktiga och personer med högt blodtryck, säger Marta Kisiel.
Däremot fann forskarna ingen ökad förekomst av långtids-covid hos vårdanställda som arbetar med patienter jämfört med andra deltagare i studien.
– Det hade dock varit önskvärt att vi haft fler deltagare med bekräftad covid-19 från andra yrkeskategorier, men eftersom testkapaciteten i början av pandemin var så begränsad var detta inte möjligt, säger Marta Kisiel.
Marta Kisiel, läkare och forskare vid Arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet, har studerat långtidseffekter av covid-19, och en enkätstudie har visat att nära hälften av de Uppsalabor som fick mild covid i början av pandemin fick långvariga besvär.
Före pandemin fanns inga skillnader i sjukskrivningsmönstret mellan de som senare besvärades av långtids-covid och de som inte gjorde det. Under året efter covid-19 var sjukskrivningarna däremot betydligt vanligare bland personerna med än bland personerna utan kvarvarande symtom.
– Överhuvudtaget skattade personer med långtids-covid sin hälsa och arbetsförmåga som klart lägre än den hade varit innan de fick covid-19 jämfört med personer utan långdragna symtom. Ett viktigt fynd är dock att även deltagare som arbetade med patienter och inte hade långtids-covid bedömde att deras arbetsförmåga försämrats. Det säger nog en hel del om de svåra arbetsförhållandena inom vårdyrken under pandemin, säger Marta Kisiel.
Fotnot: Hela studien finns publicerad i medicintidskriften Upsala Journal of Medical Sciences.