Doktorn är på väg

Ja, doktorn kan komma. Det mobila närvårdsteamet är en del av framtidens vårdkoncept.

Linn Sandgren, sjuksköterska i det mobila närvårdsteamet, och Eva Sandin, sjuksköterska på serviceboendet i Nyby, när det mobila närvårdsteamet besöker en patient.

Linn Sandgren, sjuksköterska i det mobila närvårdsteamet, och Eva Sandin, sjuksköterska på serviceboendet i Nyby, när det mobila närvårdsteamet besöker en patient.

Foto: SVEN-OLOF AHLGREN

Vård2018-03-11 07:00

Sedan i oktober finns ett mobilt närvårdsteam med hela länet som arbetsfält. Upp till tre olika arbetslag med en läkare och sjuksköterska åker runt och träffar patienterna i hemmet. Konceptet sparar pengar samtidigt som det ger en bättre vård till patienterna.

Det går inte att själv ringa och beställa ett hembesök. Legitimerat sjukvårdskunnig personal samt AT-läkare, till exempel via 1177 eller personalen på ett vårdboende, kan ringa det mobila teamet om de har en patient som de bedömer som lämplig.

UNT fick följa med ett vårdteam under en eftermiddag. Nu är vi på väg mot Nyby där en äldre man väntar.

– Det är en man född 1925 som visar tecken på uttorkning, berättar Marcus Taflin, överläkare, när vi sitter i bilen.

Väl framme hittar sjuksköterskan Linn Sandgren en parkeringsplats som ligger en liten bit från trygghetsboendet i Nyby.

– Vi följer trafikreglerna. Vi åker inte med blåljus. Det räknas inte som akutsjukvård, och i vissa fall kan man få vänta på att vi kommer. Det ska mer jämföras med primärvården i vårdnivå, säger Marcus Taflin.

Vid boendet tar sjuksköterskan Eva Sandin emot. Det är hon som ringt det mobila teamet och hon visar vägen upp till mannens lägenhet.

Han ligger i sängen och är uppenbart medtagen.

Marcus Taflin och Linn Sandgren mäter blodtryck och syrgassättning, kollar puls och hjärtljud.

– Jag ringer NÄVA, närvårdsavdelningen, och hör om de har plats. Han behöver några dagars uppvätskning, konstaterar Marcus Taflin efter undersökningen.

Han beskriver uppdraget som ett typfall för vad det mobila närvårdsteamet är till för.

– Alternativet hade i det här fallet varit en ambulans till akuten. Och patienten hade sannolikt fått en låg prioritering och kanske fått vänta många timmar på akutmottagningen innan han kunnat skrivas in på en vårdplats. Nu kunde han vara kvar hemma tills vi kommer, och sen kan vi beställa en bårtaxi så att han kan komma direkt till en vårdavdelning utan att vänta. Det är den stora vinsten i detta fall, säger han.

Och här ligger även den stora ekonomiska besparingen med närvårdsteamen. På en dag kan ett av teamen hinna med i genomsnitt fem–sex patienter. Det är färre än vad samma läkare hade klarat av på en vårdcentral. Men genom att man minskar belastningen på både ambulanssjukvården och akutmottagningen samt vårdavdelningarna på Akademiska sjukhuset blir det ändå en besparing för region Uppsala.

Tidigare har landstinget/regionen haft en mobil äldreakut. Kostnaden för ett team var på ungefär 3–3,5 miljoner kronor om året. Samtidigt visade utvärderingen som gjordes 2012 att landstinget i den andra änden sparade in annan vård för motsvarande 11,7 miljoner kronor.

Nästa patient är en kvinna i 75-årsåldern som bor i Ramstalund och som har ont i benet. På vägen dit ringer Marcus Taflin upp patienten som ger en bättre vägbeskrivning än den från bilens gps.

– Det svåraste kan vara att hitta. Det är inte alltid gps:en går att lita på, säger Marcus Taflin.

Kvinnan berättar att värkmedicinen hon tar inte hjälper och att det gör så ont att hon knappt kan gå fram och tillbaka till toaletten. Marcus Taflin undersöker henne och säger att det förmodligen är ischiasnerven som spökar.

– Det finns ingen quickfix för detta. Jag byter ut värkmedicinen du tar och skriver ett nytt recept. Men på sikt tror jag det är bra med sjukgymnastik, säger han.

Nu är det seneftermiddag och närvårdsteamet åker tillbaka till basen vid Kungsgärdet. Marcus Taflin behöver uppdatera patienternas journaler innan arbetsdagen är slut.

johan.heimer@unt.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!