– Vi hade aldrig trott att det skulle gå såhär snabbt att samla ihop så mycket. Det känns jättebra att hjälpa, säger Ida Håkansson.
– Ja, man känner sig stolt för att man räddar barn, säger Linnéa Brolin Jonsson.
De är bägge medlemmar i Supersamlarna och vi träffar dem och fyra till glada Supersamlare i Storvreta, där de bor.
Det hela började i våras, när Ida Håkanssons mamma Jenny Weimer var i Mali och besökte Unicefs center för undernärda barn. Hon höll en gravt undernärd treåring i handen och insåg att hon var tvungen att göra något. Att ha fått se att pengarna faktiskt kommer fram fick henne att agera – genom den yngre generationen.
– Jag ville ge mina barn en chans att inse att de kan hjälpa. Inte bara tänka på sig själva, som många i vår generation gör. Om de blir eldsjälar kanske det engagemanget håller i sig resten av livet och smittar av sig till andra, säger hon.
Sagt och gjort. En grupp på tio barn, två av dem Jenny Weimers egna, antog utmaningen och satte som mål att samla ihop 100 000 kronor. Det räcker till näringspaket åt 200 gravt undernärda bebisar, så att de blir tillräckligt starka för att orka börja äta själva.
– Om jag var ett barn som inte fick mat skulle ju jag vilja att någon hjälpte mig, säger Linnéa Brolin Jonsson.
De har samlat pantburkar – i somras vann de kommunens tävling Stadspanten. De har tillverkat armband och nyckelringar, på vilka det står "hero" eftersom de tycker att både de som köper dem och de själva är hjältar. De har bakat kakor och sålt utanför matbutiken i Storvreta. Bland mycket annat.
– Det har gått snabbare och snabbare att få ihop pengar, för folk börjar känna igen oss och vet vad vi gör, säger Emma Östman.
Engagemanget har spridit sig: Supersamlarna består inte längre av 10 barn – utan av 35. Nu när gruppen nått sitt 100 000 kronorsmål har de ett nytt mål: att hjälpa föräldralösa barn i Dominikanska republiken. Snart går ett lass med 80 julklappar dit.