Antalet polisanmälningar av våldtäkt har stigit rejält de senaste åren.
I hela Sverige anmäldes 34 våldtäkter per 100 000 invånare 2008. År 2017 hade den siffran stigit till 52 anmälningar. Det innebär en ökning med drygt 50 procent.
I en rapport som kom i maj har Brottsförebyggande rådet, Brå, försökt ta reda på varför allt fler anmäler våldtäkt.
En förklaring kan givetvis vara att det sker fler våldtäkter. Men enligt Brå-forskarna är det oklart om det är på det viset eftersom mörkertalet är så stort.
En genomgång av 900 våldtäktsanmälningar från 2005 och framåt visar att det blivit fler fall där de inblandade fått kontakt på internet, framför allt via dejtingappar.
Forskarna skriver i rapporten att ändrade umgängesvanor som mer nätdejting och kommunikation via nätet är en delförklaring till varför fler anmäler.
För att få en bättre bild av hur många brott som sker i verkligheten genomför Brå årliga enkäter som omfattar svar från runt 70 000 personer.
Enligt enkätsvaren har förekomsten av de mest allvarliga sexualbrotten ökat på senare år. Omräknat till antal drabbade kvinnor i hela Sverige skulle siffrorna innebära att 67 000 kvinnor i landet utsattes för allvarliga sexbrott 2016 och att siffran stigit till 91 000 drabbade år 2017.
Men när Brå närgranskade materialet visade det sig att merparten av de som svarat att de drabbats av ett allvarligt sexbrott inte hade utsatts för just våldtäkt.
En annan slutsats i utredningen är att minskad tolerans för sexuella övergrepp kan ha fått fler att anmäla sexbrott.
De senaste åren har det förekommit flera uppmärksammade upprop mot sexualbrott. Dessa upprop har enligt forskarna skickat signaler om att den här typen av brott ska anmälas, vilket fått fler att vända sig till polisen.
Brå betonar att slutsatserna i rapporten om varför anmälningarna ökat inte är definitiva utan snarare ska ses som antaganden.
Här är ytterligare några tendenser som framkommit i de våldtäktsanmälningar som Brå studerat:
* I en stor del av fallen var anmälaren och den anmälda bekanta sedan tidigare.
* Det har blivit vanligare med våldtäkter i sammanhang med alkohol eller droger.
* Det har inte skett någon ökning av överfallsvåldtäkter.
* I merparten av fallen har kvinnor utsatts inomhus i privata bostäder. Det är också sådana brott som ökat mest.
I rapporten redovisas data över antal personer som uppsökt sjukvård sedan de utsatts för sexuella övergrepp. Siffrorna tyder inte på att det blivit fler som drabbats av våldtäkt som innehåller inslag av våld.
Brå har även undersökt sambandet mellan sexualbrott och ökat flyktingmottagande. I en Brå-studie från 2005
var det tre gånger vanligare att utrikesfödda var misstänkta för sexualbrott jämfört med svenskfödda.
I den nu aktuella rapporten granskades om det skett någon ökning av anmälda sexualbrott i kommuner som tagit emot många asylsökande. Men något sådant samband gick inte att skönja.
Bara en bråkdel av anmälningar om våldtäkt leder till att någon binds till brottet. De senaste fyra åren har uppklarningsprocenten i snitt varit åtta procent, det vill säga att polisutredningen lett till att någon person lagförts.
Lena Jansson, kammaråklagare i Uppsala, betecknar våldtäkt som ett svårutrett brott.
– Ofta rör det sig om något som utspelas mellan två personer i ett slutet rum utan vittnen. Vi gör så noggranna utredningar som möjligt men för en fällande dom måste det vara ställt utom rimligt tvivel att den åtalade är skyldig, betonar hon.
En av de omständigheter som ofta granskas i våldtäktsmål är hur målsägande betett sig efter händelsen. Har personen varit uppriven kan det tas som belägg för att övergreppet verkligen ägt rum och vice versa.
– Den som blivit utsatt kan få frågor om varför personen inte skrek eller ropade på hjälp. Men för den som drabbas av ett övergrepp är det inte alltid naturligt att reagera så, säger Lena Jansson.
– I andra fall kanske målsäganden inte berättat något om händelsen för sin omgivning. Men det kan bero på att det är svårt att prata om sådana här saker.