Det menar Peter Söderman som tog sig till det fullsatta arrangemanget vid Vaksala torg.
– Jag vill inte ha det för skråligt på sista april, sådant lämnade jag bakom mig för 40 år sedan, säger Uppsalabon Peter Söderman, 63 år.
Han hade kommit till UKK tillsammans med några vänner för att njuta av sillarna och allt det andra som dukats upp i matsalen.
Gästerna på UKK togs emot av skönsjungande kören Gaudio som radat upp sig i den röda rulltrappan och på scenen inne i matsalen underhöll Anna-Karin Oldeberg.
Köksmästaren Peter Ward hade parkerat sig vid ingången till köket. Därifrån han vakade över de framrusande servitörerna som langade in ständigt nya läckerheter till de 650 gästerna.
– I år har vi åtta sorters sill, en sillsort mer än i fjol. Det som sticker ut mest är kanske vår avocadosill, berättade Peter Ward.
En av dem som bänkat sig vid långborden var David Axelsson-Fisk. Han brukar ordna sillunch för gäster hemma men i år beslöt han att avstå från det besväret.
– Det är bekvämt att komma hit och låta någon annan fixa sillunchen, sa han.
De flesta gäster vid UKK hade sedan länge passerat studentåren. Över lokalen lade sig ett stilla sorl, betydligt mer dämpat än det larm som brukar dominera många andra delar av Uppsala under valborg.
Men hur var det egentligen med valborg förr i Uppsala? Peter Söderman som sett valborgsmässoaftnar komma och gå under åren kunde ge besked.
– Det dracks en hel del på 70-talet också. Den stora skillnaden är att valborg förr var mest för studenter. Idag har firandet i Uppsala breddats och är för människor i alla åldrar som har roligt tillsammans.
UNT:s Lotta Lille besökte Västgöta nation för att djupdyka ned i studenternas något blötare sillunch. Läs mer om det här