Förtidsrösterna skickas till vallokalerna och räknas tillsammans med rösterna från valdagen.
När man röstar i valet kan man göra det antingen i förtid eller i en vallokal på valdagen. Vid båda tillfällena tar en röstmottagare emot valkuverten och lägger de i rätt låda eller urna. Rösterna som kommer in i förväg skickas till vallokalen som man blivit kallad till, så att de finns med i den preliminära rösträkningen som sker direkt när vallokalen stänger på valdagen. Det här är det första steget i rösträkningen och resultatet presenteras i medierna under de så kallade valvakorna.
Det kan hända att förtidsröster inte hinner fram till lokalerna den 11 september. Då räknas rösterna i det andra steget hos kommunerna på onsdagen efter valdagen.
När räkningen är klar läggs valsedlarna i speciella säkerhetspåsar som klistras igen. Sedan skickas de så fort som möjligt till länsstyrelserna. Där räknas alla röster en gång till. Det här är det sista steget och kallas för den slutliga rösträkningen.
Resultatet för riksdagsvalet meddelas ungefär en vecka efter valdagen.
Efter valet den 11 september räknas rösterna i tre steg. Det första steget börjar direkt när vallokalerna stänger på valdagen.
I riksdagsvalet fördelas rösterna först mellan partierna och sedan mellan kandidaterna i en valkrets, det vill säga ett geografiskt område, ofta indelade i län. Det finns 349 platser i riksdagen och för att få en plats, även kallat för mandat, krävs att partiet får minst fyra procent av rösterna.
Vid val till regionfullmäktige fördelas mandaten mellan partierna som fått minst tre procent av rösterna.
I kommunfullmäktige får ett parti mandat om de har fått minst tre procent av rösterna i en kommun med flera valkretsar. För kommuner med endast en valkrets är spärren minst två procent. Platserna fördelas i förhållande till antalet röster som partierna får. Om ett parti till exempel får 20 procent av rösterna, så ska det få cirka 20 procent av mandaten.
Nytt för i år är en uppdatering av vallagen som ska stärka skyddet för väljarna.
Vallagen är uppdaterad för i år och innebär bland annat att man måste göra i ordning rösterna ensam.
Den innebär bland annat att det blir tydligare för den som röstar att det är man själv som ska välja valsedlarna och göra i ordning rösterna ensam. Det får bara vara en väljare bakom skärmen. Om man inte följer röstmottagarnas anvisningar kan man bli tillsagd att lämna lokalen.
Det innebär också att kommunernas valnämnder och utlandsmyndigheterna ansvarar för att lägga ut alla valsedlar i lokalerna.