En skål med karameller står alltid framme hos Svea Lennström. Men själv är hon ingen gottegris.
– Jag har kommit på ett knep, säger Svea och berättar att karamellerna är ett sätt att få ”pojkarna i hemtjänsten” att titta till henne en extra gång på kvällen.
– Egentligen ska de hjälpa mig en gång med att både ta av strumporna och ta bort sängöverkastet. På det här sättet kommer de först för strumporna och sedan en gång till för överkastet. Men det funkar bara på pojkarna, flickorna tänker på figuren, säger hon och skrattar.
Svea Lennström är 88 år och bor i en av Uppsalas nyaste boendeformer för äldre, ett trygghetsboende i Årsta där de boende har egna lägenheter men nära till hjälp från hemtjänsten. Det är därför hon ibland har turen att få tätare besök eftersom hemtjänsten slipper långa avstånd mellan de äldre.
– Det bästa med att bo här är att det är ungefär samma personal hela tiden, säger Svea Lennström och blinkar mot Camilla Burström som varje dag hjälper henne med hemtjänstsysslor.
Camilla Burström uppskattar att hon har alla sina kunder samlade på trygghetsboendet.
– Mina kolleger som besöker dem som fortfarande bor hemma får fara och flänga, säger hon.
Om Camilla Burström fick förändra något inom äldreomsorgen så skulle hon vilja höja lönerna så att fler söker jobben.
– Vi behöver höja statusen på yrket, säger hon.
Men minst lika viktigt är det att anställa fler, tillägger hon.
– Jag skulle vilja ha mer tid med de äldre, det finns så mycket mer man vill göra för dem. I dag märks det på en gång om någon i personalen är sjuk, då blir det kortare tid hos varje brukare.
Äldreomsorgen är den tredje viktigaste frågan för Uppsalaborna i kommunalvalet, enligt en undersökning gjord av opinionsföretaget Novus för Radio Uppland.
Under den fyraårsperiod som den borgerliga alliansen styrt Uppsala har stora delar av äldreomsorgen konkurrensutsatts och det finns i dag fler boenden som drivs privat, liksom det finns fler privata företag som erbjuder hemtjänst. Under samma tid har antalet äldre som väntar på att få en plats i ett särskilt boende halverats, eftersom det i dag finns 165 fler boendeplatser.
Men ett problem som återstår handlar om personalomsättningen. Många äldre med hemtjänst tycker att det figurerar för många olika människor i deras hem. 89-åriga Ann-Mari Risberg som bor i egen lägenhet i Fålhagen är en av dem. Även om hon är noga med att framhålla att alla som kommer är trevliga och snälla.
– Men det är så många olika så jag hänger inte riktigt med. Det är inte så att jag vill ha samma människa hela tiden, nej, för tänk om det var en riktig surpuppa. Men ett mindre antal som återkom vore bra, säger hon.
Tillbaka hemma i Svea Lennströms lägenhet i Årsta berättar Camilla Burström om ett arbetssätt som motverkar alltför stor personalomsättning. I alla fall inom den kommunalt drivna hemtjänsten.
– Där är tanken att alla äldre ska ha varsin kontaktperson som de ska träffa tre gånger i veckan.
Svea Lennström tittar förvånat på Camilla Burström och frågar sedan lite förvirrat:
– Men vem har jag som kontaktperson?
– Det är ju jag, Svea. Visste du inte det? svarar Camilla.
Det blir tyst en stund. Sedan utbrister Svea:
– Jo, det visste jag. Jag ville bara höra dig säga det.