Bostadsområden:
En kartläggning som Uppsala kommun gjorde i fjol visar att Uppsala i stort är en delad stad vad gäller bland annat inkomster, utbildningsnivå och befolkningens bakgrund. I de stadsdelar där många flyttat in från utlandet är arbetslösheten högre, inkomsterna lägre, boendestorleken mindre och bidragsberoendet större. Dit hör exempelvis Gränby, Gottsunda och Valsätra. I Gottsunda, som sticker ut i kartläggningen, växer fyra av tio barn upp i ett hushåll som anses ha låg inkomst, majorieten av invånarna bor i hyresrätt, var tredje vuxen saknar jobb och hälften har inte eftergymnasial utbildning. 15 procent av alla hushåll i stadsdelen har tagit emot försörjningsstöd det senaste året, i de mest välmående stadsdelarna är motsvarande siffra bara någon enstaka procent.
En nationell studie från i år belyser även den de stora skillnaderna mellan Uppsalas områden: enligt den är Uppsala den tredje mest ekonomiskt segregerade kommunen i Sverige.
Skolor:
Uppsalas skolor är tydligt segregerade. Skolverkets register visar att många av Uppsalas grundskolor har en mycket liten andel barn med utländsk bakgrund. I andra skolor är en stor majoritet av eleverna själva födda utrikes eller har föräldrar som är det, som exempelvis Liljeforsskolan med 83 procent. Olikheterna är störst mellan låg- och mellanstadieskolor, men skillnaderna är betydande även mellan högstadieskolorna.
Vad gäller skolresultaten presterar elever med svensk bakgrund bättre i PISA-tester och betyg än elever med utländsk bakgrund. Av de elever som gick ut nian i Uppsala våren 2017 hade 92,4 procent av de med svensk bakgrund behörighet till gymnasiet. För svenskfödda elever med utländsk bakgrund var siffran 88,7 procent och av de utrikesfödda eleverna hade 58,3 procent behörighet. Klart viktigaste faktorn för skolresultatet är dock föräldrarnas utbildningsnivå, och generellt klarar sig flickor avsevärt bättre än pojkar. Vad gäller högskolestudier syns en ny trend: studenter som är födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar är nu överrepresenterade jämfört med studenter med helsvensk bakgrund.
Enligt forskning går elever med svensk respektive utländsk bakgrund betydligt oftarei olika skolor i dag än för tjugo år sedan. Som främsta anledning pekas ut att vi bor allt mer segregerat, men även det fria skolvalet spelar in, enligt flera rapporter.
Sysselsättning:
Utrikesfödda är arbetslösa i mycket högre grad än inrikesfödda. Ju längre tid i Sverige desto mindre blir skillnaden, men utrikesfödda kommer inte upp i samma nivåer som inrikesfödda även efter mycket lång tid här. Det gäller även i Uppsala. Enligt de senaste siffrorna från Arbetsförmedlingen är 2,9 procent av de inrikesfödda i Uppsala kommun arbetslösa. Bland utrikesfödda är siffran 16,3 procent.
Skillnaderna mellan grupperna har ökat med tiden. För fem år sedan (augusti 2013) var siffrorna i Uppsala 4,6 procents arbetslöshet för inrikesfödda och 15,6 procent för utrikesfödda. 2008 var 3,4 procent av de inrikesfödda Uppsalaborna arbetslösa och 10 procent av de utrikesfödda. En ljusning syns dock: nyanlända kommer allt snabbare i jobb. Tiden för att etablera sig på arbetsmarknaden har nästan halverats sedan 2007.