Samhällsengagemang viktigare än val

I de 40 kommuner som Daniel Wohlgemuth undersökt stämmer politikernas och medborgarnas åsikter bättre överens där medborgarna mellan valen har varit mer aktiva genom att skriva på namnlistor eller brev, delta i föreningar, ta egna kontakter med politiker, med mera.
Att valdeltagandet är högt eller lågt i kommunen har däremot inte påverkat överensstämmelsen i åsikterna.
— Våra allmänna val är nog det första många tänker på när man letar efter de länkar som gör att politikerna vet vad medborgarna tycker eller att deras åsikter stämmer överens. Min studie visar att den länken inte är viktig för överensstämmelsen, säger Daniel Wohlgemuth.
Men, skulle man kunna invända, de som kan trycka på och påverka politikernas beslut är de resursstarka grupperna i samhället, med kapital i form av pengar och utbildning. Alltså är det deras åsikter som speglas i besluten.
— Undersökningen visar att så inte är fallet. De aktiva medborgarnas åsikter stämmer väl överens med hela gruppens, säger Daniel Wohlgemuth.

Aktiv medborgare
Slutsatsen är alltså att även om valdeltagandet sjunker så förblir medborgarnas åsikter representerade om de engagerar sig i samhället. I Sverige har valdeltagandet sjunkit i de senaste valen, men ligger ännu på en internationellt hög nivå. Den stora majoriteten går och röstar i riksdags- och kommunalvalen. Frågan är vad som händer om valdeltagandet sjunker drastiskt.
— Självklart ska vi oroa oss när valdeltagandet sjunker, det finns andra aspekter av demokrati än den åsiktsrepresentativa. Min studie visar inte vad som händer vid ett drastiskt fall men jag tror att en snedvridning av vilka åsikter politikerna representerar skulle uppstå då, säger Daniel Wohlgemuth.
Olof Petersson, professor i statskunskap och specialist på demokratifrågor, har intresserat sig för Daniel Wohlgemuths resultat.
— Det här understryker att demokrati inte bara innebär att gå och rösta vart fjärde år, utan att rollen som aktiv medborgare däremellan är minst lika viktig, säger han.
De insatser som gjorts under senare år för att förstärka demokratin har många gånger haft fel fokus, vilket också understryks av avhandlingen, menar Olof Petersson.
— Reformerna som genomförts har alla haft goda syften men har riktat in sig på institutionella förändringar för att föra ut demokratin. Men det här visar att demokratin börjar och slutar med den enskildes engagemang, säger han.
Daniel Wohlgemuth är inne på samma linje.
— Det talas ofta om exempelvis införande av brukarstyrelser och folkomröstningar, men det talas inte om de kontakter som sker spontant, alltså det jag har undersökt effekterna av. För att öka representativiteten måste man snarare uppmuntra den aktivitet som kommer underifrån, säger Daniel Wohlgemuth.
Avhandlingen läggs fram den 22 september.

FAKTA

Så här har undersökningen gått till

Datamaterialet som ligger till grund för analyserna insamlades 2001 genom två olika enkäter. Den ena riktades till 4000 slumpmässigt utvalda invånare i åldrarna 18-75 år i 40 kommuner. Den andra enkäten riktades till
samtliga ordinarie fullmäktigeledamöter i de 40 kommunerna. Enkäterna har bland annat innehållit frågor om personernas åsikter i vissa frågor, samt hur aktiva och engagerade medborgarna har varit.
Genom att jämföra svaren har Daniel Wohlgemuth kunnat visa om politikernas och övriga medborgares åsikter stämmer överens, och jämfört det med dels graden av samhällsengagemang och dels valdeltagandet i kommunen.