Han röstade för första gången
Fredrik Wallin jobbar som brevbärare på City Mail sedan i våras. Åkandes på en moppe delar han ut företagsbrev, kataloger och reklamblad över hela Märsta. Fritiden ägnar han åt fotboll och innebandy.
Foto: Staffan Claesson
På vägen till Thunmansskolans matsal slår han följe med många andra Knivstabor som familjevis eller en och en är på väg till vallokalen.
Har du väntat på den här dagen?
— Nja, lite kanske. Jag skulle aldrig förtidsrösta om jag inte var tvungen.
I fredags gick han igenom proceduren med sin mamma. Han tycker därför att han har kläm på hur själva röstningen går till.
Vad ger du för betyg åt valrörelsen?
— Jag har mest följt tv-duellerna, de har varit bra, även om en del saker glöms bort, som ungdomsfrågorna till exempel.
Som förstagångsväljare tillhör han varken de politiskt aktiva eller soffliggarna.
— Men jag har aldrig tvekat på vad det blir. Det är rätt skönt att inte behöva vela in i det sista, det blir sossarna. Min mamma är aktiv i partiet och genom henne har jag lärt mig en hel del.
Hans hjärtefrågor är idrotten på lokal nivå. I Knivsta har det varit debatt om hur mycket man ska satsa på ungdomsidrotten, om man ska bygga ett allaktivitetshus och om det blir några nya fotbollsplaner eller inte.
— Annars står jag för att det inte ska vara plånboken som avgör hur långt man kommer i livet. Alla ska få en bra utbildning oavsett om man har rika föräldrar eller inte.
Men landstingsvalet, det har han "noll koll på". Så enklast är att rösta på samma parti rakt av.
Fotbollsmatch och valvaka
Väl framme vid skolan ringlar sig en lång kö av folk utanför röstlokalen. Det blir att vänta i över en kvart innan det är dags att ställa sig i valbåset.
Några valarbetare med partibanderoller över axeln gör ett sista försök att övertyga medborgarna när de delar ut sina partisedlar.
En kvinna säger att hon vill rösta åt sin make, han är sjuk och kan inte följa med till vallokalen. Hon får svaret att man i så fall måste budrösta och en viss förvirring uppstår.
Så äntligen, är det Fredrik Wallins tur. Valförättaren prickar av i röstlängden och de tre kuverten till riksdag, landsting och kommun dimper ner i valurnan.
— Skönt, nu är det avklarat. Nu ska jag i väg och titta på en annan fotbollsmatch, käka lite och sen blir det valvaka.
Vad tycker du om de som struntar i att rösta?
— Det är ju upp till dem, fast själv tror jag att min röst kan göra skillnad. Inte så att min röst avgör valet. Men någonstans i det stora hela betyder den något.
Så jobbar vi med nyheter