Förstagångsväljarna fler än någonsin

På Katedralskolan i Uppsala är det cirka 570 elever som för första gången i år är röstberättigade. Här är det tydligt att eleverna tycker att det är viktigt att göra sin röst hörd i årets val. Frågor som rör skolan och ungdomsarbetslösheten tycker många är viktiga och Miljöpartiet är ett parti som flera av skolans förstagångsväljare sympatiserar med. Samtidigt är det många som ännu inte har bestämt sig.
– De flesta av mina kompisar har inte bestämt sig än men de kanske vet på ett ungefär vad de ska rösta på, säger 18-åriga Hugo Possner som läser tredje året på International Bacculaureate, IB, på Katedralskolan.

 Drygt sju miljoner människor är röstberättigade i år i Sverige. Av dessa är det 497 417 som får rösta för första gången enligt preliminära uppgifter från SCB. I Uppsala län finns det 18 940 förstagångsväljare.
Pär Zetterberg är doktor i statsvetenskap vid Uppsala universitet och forskar om ungdomars politiska beteenden. Han menar att förstagångsväljarna är en viktig grupp för partierna att vinna då de är relativt många och påverkningsbara. Dessutom röstar de ofta i sista stund vilket gör att det många gånger finns tid för partierna att påverka dem ända fram till valdagen.
Valdeltagandet bland förstagångsväljare är något lägre än för övriga röstberättigade. Enligt Pär Zetterberg röstar mellan 65 och 75 procent av förstagångsväljarna, att jämföra med cirka 80 procent bland övriga.
– Det är en socialisationsprocess att bli politiskt medveten och engagerad. Även om det finns mycket engagemang och intresse är man inte färdig i sin socialisationsprocess när man är 18 år. Valdeltagandet är som lägst i början och slutet av livet, de flesta som röstar är mellan 30 och 60 år, säger Pär Zetterberg.

Det politiska deltagandet är också starkt kopplat till utbildningsnivå och socioekonomiska omständigheter. Pär Zetterberg menar att två anledningar till varför en mindre andel unga röstar är för att de ännu inte har hunnit skaffat sig en ställning i samhället och att de heller inte har skaffat sig en tydlig partipolitisk identifikation.
– Och det gör saken intressant, för unga är ganska påverkningsbara och kan ofta byta parti från val till val medan äldre röstar någorlunda likadant. Även tendensen att rösta på olika partier i riksdags- och kommunval är större hos yngre.
I juni i år angav nära 30 procent av förstagångsväljarna Socialdemokraterna som bästa parti, följt av Moderaterna med 24 procent och Miljöpartiet med 18 procent enligt SCB:s mätning. I EU-valet i juni 2009 hamnade Piratpartiet i topp hos de yngsta väljarna, följt av Miljöpartiet. Pär Zetterlund tror att de vinnande partierna, som Socialdemokraterna 2002 och Moderaterna förra valet, har lyckats profilera sig som mer moderna.
Inte heller något speciellt parti som unga och förstagångsväljare oftast sympatiserar med tror han går att peka ut.
I årets valrörelse tycker Pär Zetterberg att partierna har lagt fokus på pensionärerna men menar att det fortfarande finns chans att fokusera på ungdomarna. Frågor som brukar engagera unga är ungdomsarbetslöshet, utbildning och bostadsfrågor.
– Man kan också se att unga intresserar sig för värderingsfrågor som miljö och jämställdhet.

Piratpartiets framgång bland unga tror han kan förklaras med att de lyfter fram frågor som tidigare inte funnits på agendan och att det är just en enda fråga som lyfts fram.
– Vi kan se glasklart att människors benägenhet att köpa ett helt paket med ett partiprogram är mycket lägre i dag än för 20, 30 år sedan. Att engagera sig i en specifik fråga är mycket vanligare i dag och det gynnar enfrågepartier.