Förstagångsväljare är dåliga på att rösta

Förstagångsväljarna är dåliga på att rösta och fyra av tio kommer att byta parti vid nästa val. Därför lägger inte politikerna mycket krut på ungdomsfrågor. Men om valet blir jämnt kan fler unga ta sig till valurnorna.

Val2006-04-21 00:00
Inför valet gör fler förstagångsväljare än vad man kan tro ett digert jobb för att ta reda på vad partierna står för. Men när valdagen kommer avstår många ändå från att rösta. Förklaringen stavas besvikelse, säger Henrik Oscarsson, forskare och ansvarig för de svenska valundersökningarna vid Göteborgs universitet.
— Förstagångsväljarna letar efter tillrättalagd information. Och när den inte finns avstår många hellre från att rösta, eftersom de inte anser sig kunna fatta ett rationellt beslut.

Brist på intresse
Men vanligare än högt ställda krav på de egna kunskaperna är ändå bristen på intresse. I valet 2002 var det största partiet soffliggarpartiet. Och 30 procent, jämfört med 20 i hela befolkningen, stannade hemma.
— Unga kan mindre om politik, vilket gör dem mindre benägna att rösta. Och hur skulle det kunna vara annorlunda? Det skulle vara konstigt om de var den mest kunniga gruppen. Men vid jämna val är det lättare att få unga att rösta. Så i år kanske
valdeltagandet ökar, säger Henrik Oscarsson.
Enligt honom hänger röstandet samman med social interaktion. Ju mer vi deltar i samhällslivet desto mer röstbenägna blir vi. Därför ökar röstdeltagandet fram till pensionen.

Unga byter ofta partifärg
När vi blir äldre blir vi också mindre rörliga i valet av parti. Fyra av tio förstagångsväljare byter parti till sitt andra val. Och totalt utgör förstagångsväljarna bara cirka sex procent av väljarkåren. Därför anser partierna det
inte värt att satsa så mycket energi på förstagångsväljarna, menar Henrik Oscarsson.
— De vet att det är lätt vunnet och lätt försvunnet, vilket är en anledning till att ungdomsfrågor inte prioriteras.

Röstar som föräldrarna
Efter tre val stabiliseras ofta ungas röstning kring en ideologisk position. Många hamnar då nära föräldrarnas ståndpunkt även om det första valet varit rebelliskt.
Men att unga väljare skulle vara mer vänstervridna än resten av väljarkåren stämmer inte, säger Henrik Oscarsson.
— Den senaste tioårsperioden har vänstern varit överrepresenterade. Men i början av 90-talet var det moderaterna och ny demokrati och 1976 röstade en tred­jedel på centern. Förstagångsväljare är helt enkelt mer känsliga för vart de ideologiska vindarna blåser.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om