Erik Kolm (c) är ingen långbänkarnas man
Klockan är halv tio på förmiddagen och han har just kommit in efter tre timmar i ladugården. Det är frukostdags i Uggelbo, vid vägs ände mellan nordupplandsbruken Strömsberg och Hillebola. I älgland, loland, tjäderland.
— Jag måste försöka komma upp sex på mornarna nu när det är så mycket ute. Men det är segt, jag är liksom ingen mjölkbonde på det viset fast att jag har haft kor i decennier. Folk tror gärna att alla bönder är morgonpigga.
Inte gårdspojke
Erik Kolm är inte uppväxt på gård. Han gick tvåårig social linje på gymnasiet och visste inte riktigt vad han tänkte sig.
— I dag hade jag nog valt något mera praktiskt inriktat, säger han.
Det var bondebygd. Farmor och farfar arrenderade i närheten av barndomshemmet i Hemmingsbo. Det var hos traktens bönder han hängde som grabb. Det var i jord- och skogsbruket han sommarjobbade. Det fick bli Jälla när han väl hade gjort sin vapenfria tjänst. Och i samma veva som Erik Kolm gick ut lantbruksskolan blev gården i Uggelbo "till arrende". Så på den vägen är det.
— Det här är sista gården, av säkert ett 50-tal en gång, som Stora Enso fortfarande äger. Resten har sålts bort.
På sikt ska Uggelbo nog säkert också bli privat. När han nu skött gården som sin så pass länge.
Styvt vara ensam
Det är ett styvt jobb i dag, att vara ensam bonde. Mer så nu än förr, då det fanns hjälp. När en sommardräng kunde ta korna medan han själv var på åkern. Nu får han hinna bägge dagspassen i lagården utöver allt annat i vårbrukstid.
— Så egentligen har jag inte tid att sitta här med dig och fika. Men man ska inte gnälla så mycket — när man ju ändå väljer att hålla på. Och en stor fördel med det här jobbet har varit att jag har funnits hemma när barnen kommit i från skolan.
Han har fyra, mellan 10 år och 21.
Politiken en kontrast
Hur hinner han då med politiken, och varför engagerar han sig?
— Det är en sådan kontrast till det jag arbetar med, som ju verkligen är handfast. Den kontrasten är värd en del kvällsjobb.
Och Erik Kolm har engagemang också på andra håll. Han är missionsförbundare och tonårsledare i Borgenkyrkan i Tierp. Så kom han själv in i kyrkan, via ungdomsverksamheten.
— Men det fanns med hemifrån, mamma var pingstvän. Däremot kan jag inte minnas att vi nånsin pratade politik. Men jag har varit med i centern sedan jag började med lantbruket. Det har känts rätt, även om den kopplingen inte alls är självklar längre.
Varannan kyrksöndag
Minst varannan söndag går han i kyrkan. Han skulle gärna gå oftare men tiden räcker inte. Till nämndsammanträdena, arbetsutskottet och fullmäktige är det handlingar som ska läsas. Han vill hinna sin dagstidning och så har han lantbrukspressen att ta del av.
Blir det tv också?
— Jovisst, när man bara behöver få sjunka ner i soffan och koppla av. Då spelar det inte så stor roll vad de sänder. Fast debattprogrammen kan jag tycka om att se. Och så gillar jag motorsport, men där är ju inte utbudet så stort.
Han har haft motorcykel. Det skulle han gärna ha igen.
Frågar man annars Erik Kolm efter fritidsintressen svarar han jakt:
— Älgjakten är helig Andra måndagen i oktober och ett par tre dagar till, då försöker jag alltid vara med.
Namn i valet: Erik Kolm
Parti: Centerpartiet
Post: Tredjenamn på centerns lista i Tierps kommun, andre vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden.
Antal år i politiken: Åtta.
Ålder: Fyller 50 år i höst.
Tre viktiga valfrågor
1. Att riva Hästhagen, de herrelösa fastigheterna i Söderfors som ingen vill ta ansvar för. Det kostar 13 miljoner men det vore en stor grej att kunna göra det.
2. Att de lokala småföretagarna känner att de har kommunens stöd. Det tror jag är viktigt.
3. Att skapa ett allaktivitetshus av något slag för alla åldrar. Med en avdelning för motorintresserade ungdomar. Och ett fik.
Så jobbar vi med nyheter