– Flashback är en jättedålig källa, jag vet. Men kanske det finns några smarta människor där också?
Jacob Enskär, samhällsvetarelev i ettan på Fyrisskolan, försöker bilda sig en uppfattning om en artikel i Aftonbladet. Texten tar upp ett miljöutspel av Miljöpartiet och han vill se vad som skrivs om Aftonbladets trovärdighet som nyhetskälla och surfar in på forumet Flashback.
– Jag tycker det är kul med politik, och det är bra med träning på källkritik, säger Jacob Enskär, som jobbar i grupp med Frida Hallingström och Martha Nordberg.
Han och de andra eleverna i klassrummet är alla med i massexperimentet Nyhetvärderarens valspecial där tusentals elever i skolor från hela Sverige deltar. Elevernas uppgift är att till en databas rapportera in den första nyhet de hittar i de medier, sociala eller traditionella, som de vanligtvis använder för att hitta nyheter. De ska också granska och ranka nyheten enligt en metod för källkritik i tre steg: är avsändare trovärdig är den, hur är bevisföringen i texten, och hur skriver andra om samma sak?
Påfallande många i klassrummet har hamnat på samma artikel i Aftonbladet. Många verkar gå direkt till de stora medieföretagen för att orientera sig om nyhetsläget, utan att passera sociala medier som Instagram, Twitter eller Snapchat.
– I sociala medier är det mest reklam och inte så mycket nyheter. Men jag gillar egentligen inte Aftonbladet, de blandar sina nyheter med så mycket reklam som ofta är för dåliga saker som spelbolag. Det drar ned trovärdigheten tycker jag, säger eleven Tasnim Al-dlaimi.
Thomas Nygren, lektor i didaktik på Uppsala universitet, hoppas dels kunna kartlägga vilka nyheter som finns i de ungas medieflöden inför valet, och dels få större kunskaper om den källkritiska färdigheten hos eleverna. Samtidigt blir experimentet ett tillfälle att sprida kunskaper om källkritiska metoder till lärare och elever. I dag finns många rapporter om trollkonton som sprider vinklade eller direkt falska nyheter.
LÄS MER: Nu ska ungas nyhetsflöden granskas
– Att genomskåda fake news är först och främst upp till individen. Det är svårt att hitta någon annan granskningsfunktion som systematiskt kan avslöja sådant. Forskning visar att utbildning är bästa sättet att skydda oss, men det måste vara utbildning som bevisat fungerar och vilar på vetenskaplig grund. Där vill vi bidra, säger Thomas Nygren.
För det ändamålet får eleverna innan nyhetsexperimentet börjar, fylla i en enkät kring sina källkritiska vanor. På så sätt ska det gå att skatta om övningarna förbättrat deras förmåga.
Läraren i klassen Henrik Karlsson tycker efter lektionen att eleverna redan verkade ha en del kunskaper om hur man agerar källkritiskt.
– Jag noterade att källkritik för många inte var något helt nytt. Inom skolan i dag trycker man ju en hel del på att utbilda eleverna i den färdigheten, och det verkar som att de gjort ett gott jobb i grundskolan, säger han.
Nyhetsgranskaren valspecial är en uppföljning på det massexperiment som gjordes på ett snarlikt sätt förra året, och som tidningen berättat om.
– Vi fick väldigt positiv respons på det av elever och lärare. Vi känner att vi bidragit till en mer balanserad samhällsdebatt och fått mycket mer kunskap om ungas nyhetskonsumtion, säger Thomas Nygren.