Årsmedeltemperaturen i Uppsala åren 1990-1994 var 6,9 grader. Samma siffra för åren 2013-2017 var 7,6 grader, en ökning med 0,6 grader. Men det är vanskligt att göra jämförelser mellan korta perioder nära i tid. Temperaturen växlar år från år och vissa år är kallare och vissa år är varmare än andra. Förklaringen kan exempelvis vara, som under 2018, att högtryck blockerar lågtrycken från att dra in från Atlanten vilket gör att det traditionellt omväxlande svenska vädret blir mer enhetligt med kalla vintrar och varma somrar.
Men tittar man på hela Uppsala universitets unika mätserie över temperaturen i Uppsala från år 1722 och fram till i dag så har medeltemperaturen ökat. Mätningarna under 1700-talet anser man inte är helt trovärdiga men tittar man på årsmedeltemperaturen för åren 1830-2017, då mätningarna anses trovärdiga, låg den på 5,5 grader.
Men på 1980-talet hände det något, som inte helt kan förklaras ännu.
– Vi hade några riktigt kalla vintrar i början av 80-talet men i mitten av årtiondet svängde det kraftigt. Atlantvindarna dominerade och vi fick lågtrycksbetonat väder med många milda vintrar. Den trenden har hållit i sig. Det kan vara en slump men förmodligen står växthusgaserna för en inte helt försumbar del av utvecklingen, säger Sverker Hellström, klimatolog på SMHI.
Att Uppsala blivit varmare kan man alltså slå fast och mellan 1990 och 2013 handlar det om en ökning på 0,5 grad. Samtidigt har FN satt upp en maxgräns på 2 grader räknat från slutet av 1800-talet för att riskerna med ett varmare klimat ska vara hanterbara.