Nu röstar USA: "Demokratin står på spel"

En brottsåtalad kandidat, ett sent avhopp och två mordförsök. Efter en unik valrörelse är det dags för amerikanerna att säga sitt: Blir Donald Trump eller Kamala Harris USA:s nästa president?

Demokraternas presidentkandidat, vicepresident Kamala Harris, och Republikanernas dito, expresident Donald Trump.

Demokraternas presidentkandidat, vicepresident Kamala Harris, och Republikanernas dito, expresident Donald Trump.

Foto: AP/TT

USA2024-11-05 06:28

– Själva demokratin står på spel. Oavsett vem som vinner kommer landet vara splittrat, konstaterar Jennifer McCoy, professor i statsvetenskap vid Georgia State University.

Känslorna på båda sidor är minst sagt starka. Republikaner TT mött anklagar vicepresident Kamala Harris och hennes chef Joe Biden för krigen i världen, de höga priser som många landsmän hukar under och för att ha öppnat södra gränsen för olaglig invandring.

– Donald Trump bryr sig om Amerika på riktigt. Han kommer säkra gränsen och deportera alla som tagit sig hit olagligt. Jag kan inte bärga mig tills han är president, säger läkaren och Trumpväljaren Joy Slade i vågmästarstaten Georgia.

Hennes kollega, forskaren Stephanie Caulew, instämmer.

– Trump är den enda som kan förhandla fred i Mellanöstern och Ukraina. Han är en affärsman, ingen sätter sig på honom, skjuter hon in.

Ett hot?

Demokratiska väljare har en annan världsbild. De målar upp Donald Trump som farlig, bakåtsträvande, självisk och ett hot mot amerikaners fri- och rättigheter. Harrisanhängare säger att hon är den som kan lyfta medelklassen genom sina löften om hjälp till barnfamiljer, egenföretagare och unga som köper sin första bostad.

– Och jag tror att hon kommer försöka återinföra aborträtten och göra något åt bostadskrisen och vapnen i samhället, säger sjukvårdsadministratören Aiyana Cottman, som kampanjat och knackat dörr för Harris i Georgia under valrörelsen.

Kampanjarbetare som hon – i synnerhet i vågmästarstater som Michigan, Pennsylvania, North Carolina och Georgia – har kämpat dag och natt i månader för att få människor att gå och rösta.

Men in i det sista är det superjämnt och få bedömare vågar göra någon prognos för valutgången.

Giftiga utspel

Valrörelsen har varit minst sagt ovanlig med mordförsök mot Donald Trump, Joe Bidens dramatiska avhopp, Harris icke-konventionella väg till kandidaturen och personangrepp på en sällan skådad nivå.

Trump har gång på gång attackerat Harris intelligens och hävdat att hon är radikal och farlig. Harris har ifrågasatt Trumps oförmåga att ta kritik och sagt att han bara har sig själv och sin personliga vendetta för ögonen. Utspelen får underkänt av Jennifer McCoy.

– Gott ledarskap är väsentligt om USA ska kunna helas. Förlorarens reaktion avgör om polariseringen förvärras eller till och med urartar och blir våldsam, säger hon.

Bakgrund: En ovanlig valrörelse

Våren 2024 präglades av lågmälda primärval under vilka Republikanernas Donald Trump och USA:s sittande president, demokraten Joe Biden, säkrade sina partiers kandidaturer. I stället låg fokus på de fyra åtal som väckts mot Trump, inte minst den rättegång i New York som ledde till att han fälldes på 34 punkter för bokföringsbrott i samband med utbetalningar till en porrskådespelare.

I mitten av juli började dramatiken. Under ett framträdande i Butler i Pennsylvania, bara dagar före Republikanernas konvent, avlossades skott mot Trump som träffades i örat men inte skadades allvarligt.

Bara en dryg vecka senare, med sin katastrofala insats i en tv-debatt i färskt minne, meddelade Biden att han inte ställer upp för omval utan förordar sin vicepresident Kamala Harris. Att den tidigare senatorn blev presidentkandidat efter en digital omröstning inom partiet – utan att behöva gå igenom en primärvalsprocess – kritiserades brett. Men Harris lyckades ena Demokraterna och fick beröm för sin insats i den enda tv-debatten mot Trump.

Under hösten hade Harris först ett övertag i opinionsmätningarna men sedan knappade Trump in. I nuläget är det i princip dött lopp mellan de två, både i den nationella opinionen och i de avgörande vågmästarstaterna.


Fakta: Opinionsläget timmarna före USA-valet

Demokraten Kamala Harris har i nuläget stöd av 48,7 procent av amerikanerna och republikanen Donald Trump av 48,6 procent, enligt politiksajtens Real Clear Politics sammanställning av aktuella mätningar.

USA:s komplicerade valsystem gör dock att valet avgörs i några få så kallade vågmästarstater. Så här ser kandidaternas stöd ut i procent i dessa.

Vågmästarstaternas antal elektorer finns inom parentes, för att vinna presidentvalet krävs stöd av minst 270 elektorer.

Pennsylvania (19): Trump: 48,5; Harris: 48,1

Georgia (16): Trump: 49,1; Harris: 47,8

North Carolina (16): Trump: 48,7; Harris: 47,5

Michigan (15): Harris: 48,3; Trump: 47,8

Arizona (11): Trump: 49,1; Harris: 46,3

Wisconsin (10): Harris: 48,6; Trump: 48,2

Nevada (6): Trump: 48,2; Harris: 47,6

Källa: Real Clear Politics

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!